En fin dag i slutet av september fick sin början med en stor latte i kopp och bokning av biljetter till en spelning med Joshua Radin på strand om två veckor.
Men egentligen började allt med att min syster ska gifta sig.
Det är många år sen nu. Vem håller räkningen egentligen? Spelar det någon roll när kärleken är inblandad. Nu pratar vi om äkta kärlek. Kärlek som skrattar hejdlöst i vardagens triviala enkelhet. Kärlek som blir arg, river hela kök (och en och annan duschkabin) kärlek som gråter över hopplöshet och motgångar, kärlek som berättar alla sina innersta hemligheter över värmeljus sent i november under ett av tusen strömavbrott i tröst av stora glas rött vin. Kärlek som ser möjligeheter utöver alla gränser. Det är den kärlek alla drömmer om.
Jag skulle vilja gå tillbaka till den kvällen, det tillfället då jag såg den kärleken för första gången. Jag klev av vid Gamla stan i Stockholm, hade nyligen kommit hem från en av alla mina resor till Grekland och var egentligen inte alls sugen på att gå ut. Ännu hellre träffa människor eller nya människor för den delen. Min syster hade bubblat om hur kär hon var och att jag MÅSTE träffa honom. Och visst ville jag det, allt jag någonsin önskat min syster är att hon ska vara lycklig. Jag förstod även redan då de skulle ses första gången i Tibro långt innan denna kväll att han var en bra kille. En speciell kille. Vi möts på halva vägen hade de kommit överens om och jag antar att det var kärlek direkt. De kände ju varandra och hade redan pratat om allt utan att en träffats.
Hur som helst, hör jag hur ett svajande gäng glada kommer emot mig och ropar: "Madde!! maaaadde!"
Bland dem kommer min syster springandes emot mig och kastar sig om mig i en kram. Hon var sprudlande glad och lite drucken men bubblande som man är då man är riktigt lycklig. Strax därefter kommer Niklas och gruppkramar oss båda. Jag insåg direkt att detta inte skulle bli någon tråkig kväll.
I källaren på en medeltida pub, med krus och diskplockare i munkkåpa fortsätter kvällen och de kan inte slita sig från varandra. Om jag vetat då att jag oxå skulle bli kär på riktigt hade jag inte varit så missmodig. Det gick inte att ta misste på att de var som gjorda för varandra. Deras blickar, deras ögon, deras värld som inte hade plats för någon annan. Hur smärtsamt det än var insåg jag att hon från och med nu inte heller hade plats för mig. Han som lyfter upp min syster på bordet som om hon vore den allra finaste skatten i världen. Där stog hon och lyste av lycka och han som avgudade henne. I det ögonblicket såg jag äkta kärlek för första gången. Det är den kärlek alla drömmer om. Som egentligen bara händer i filmer att gråta till.
Just det ögonblicket kan bara ljudsättas av en enda låt och det är denna:
För guds skull, om du inte sett denna film. Gör dig själv en tjänst och se den.
Och åter till varför jag och min syster torsdagen den 13 oktober ska till Strand och se Joshua Radin: Niklas friade till min syster, jag grät som en gris, tänkte på just det ögonblicket då jag såg äkta kärlek för första gången, såg filmen, grät ännu mer, tänkte ännu mer på just det ögonblicket, letade på spotify efter musiken och fann Joshua Radin, hittade biljetter och att han ska spela i Sverige om två veckor. Den första jag tänkte på var min älskade syster som snart ska gifta sig. Jag ska nu ge bort henne och även om det känns i hjärtat känns det bra. Det vill jag fira! Bara hon och jag! Vi ska fira äkta kärlek!
Tänk att min syster ska få välja drömklänningen, bjuda alla sina vänner, och äntligen får säga Ja. Jag kan inte låta bli att gråta och säga att jag hoppas att det snart blir min tur oxå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar