Hur orkar alla ni andra?

Så var det dags för ett års kalas och jag kände denna gång att jag inte PALLADE planera för mycket i förväg [man blir bara besviken] Jag har haft inskolning hela veckan, jobbat extra kväll med tandagnissling från min man som HATAR att jag jobbar kväll, precis tagit körkort och mycket av min fokus går till att köra korrekt trots skrikande barn i bak plus att jag verkligen ansträngt mig för att hålla kaoset i hemmet i schack. Hujeda mig.

Nå, vi for iväg på lördagsmorgonen för att hämta ett litet efterskickat paket till min man därefter fortsatte jag och barnen till mataffären. Vi skulle bara handla lite grejer till tårtorna vilket börjar med att jag inte hittar varken marsmellows-fluff, ballonger eller daimkulor för att sedan eskalera till att jag någonstans vid frukten tappar bort Desmond, börjar leta och ropa på honom. Alice vill absolut inte sitta i kundkorgen som hon brukar, hon vill ha bananer. Jag får lite lätt panik, börjar efterlysa Desmond bland personalen, ropade på honom i högtalarna vid infodisken, gick runt affären typ 5 gånger innan han tillslut kom hand i hand med tjejen inne på brödavdelningen. Typ 1 timme bortkastad på INGENTING. Efter en mindre utskällning [min son försvann på parkeringen till en annan mataffär för mindre än en vecka sen och jag hade hoppats på att han efter den gångens utförliga förklaring om motorfordon, äckliga gubbar och psykfall som gillar barn på fel sätt skulle ha tagit skruv men icke] avslutade vi vår shoppingtur. Alice skrek hela vägen hem i bilen.

Väl hemma har min man fortfarande migrän. Det står ett badkar mitt i hallen och vi har 5 stolar till 15 personer. Det är en miljon grader varmt, jag är stressad [varför vet jag inte för jag bryr mig egentligen inte] Jag hittar inte tårtfaten och inser att jag glömt kakorna. Smsar min syster som änglalikt lovar att köpa med sig kak-jävlar.

Vid det här laget luktar jag så mycket svett att jag knappt kan andas själv. Skiter i allt. Duschar byter om och försöker mig på tårtorna. Två av dem blir riktigt bra, den sista ser ut [och smakar säkert] som stryk men jag väljer att kalla den barntårtan då de andra har lite vuxnare karaktär med kaffefluff och allt. Känner barn skillnad på god tårta och äcklig tårta?

Presenten är den ens inslagen? Jag har inget presentpapper så fuck it.

Sen kommer alla och två timmar senare är allt över och jag fattar inte att jag ens orkade bry mig om att ta disken med en gång. Mår jag bra?

Fiiint, jag mår fiiint!

Välkommen underbara årstid

Känner ni den hösten? Hur ljuset liksom har ändrats, några tappra björklöv har börjat ge upp för att lägga sig till ro i gräsmattan. Man kan tända värmeljus redan vid typ 21 och de syns! Till och med kaffet smakar bättre.

Jag känner det. Jag känner det som en fet lyckospark. Som om någon nu lyft på kistlocket och jag vaknat ur en sommar lång med ångest.

Älskade höst, som jag har längtat efter dig. Nu kan jag börja leva igen. Tack för att du inte gör mig besviken.

Fan va jag mår bra!