Annons

29 maj 2015

Felix Jaehn - Ain’t Nobody (Loves Me Better) ft. Jasmine Thompson

Så .  Sinnessjukt . Bra






Feelgood rak igenom



Älskade jobb och en ny matta

Igår var jag tillbaka på jobbet.

Jag önskar jag kunde åka idag igen. Gud vad jag tycker om mitt jobb! Jag älskar mitt jobb!

Jag skulle ju som ni vet köpa en matta och som allra oftast i mitt fall leder det ena till det andra till det tredje och sen har jag typ glömt vad jag började med. Jag har sakteligen börjat inse hur pass svårt jag har att hålla fokus och hur ofta jag snabbt omdirigerar min vardags-orkester.

However, så började jag med att via GPS leta fram bokföringsfirman som skulle ha en massa papper från extrajobbet [jag erbjöd mig att dumpa av dem då jag ändå skulle till de krokarna och köpa en matta] hur som helst så inser jag desto närmre jag kommer att det ligger typ supernära mitt ordinarie jobb! Alltså verkligen SUPERNÄRA!

Osminkad i mjukisar tog jag ett snabbt beslut att ta en sväng förbi där innan lunch och hälsa på dem. Jag har ju lovat det och det har liksom kommit bort i min planering då jag bytte bort min mobil med alla mina nya nummer i. Jag gillar inte att komma oanmäld egentligen, särskilt inte till "min" klass eller mina kollegors klasser. Men jag gjorde en rövare och chansade.

Började hos min chef. [Henne gillar jag, mycket] Hon var sådär lagom upptagen som hon brukar vara. Tog sig tid ändå att prata lite och hjälpte mig upp med hissen till vårt klassrum.

Där blev jag kramad direkt och det kändes så bra. Hängde med dem på en snabblunch. De skulle på utflykt senare så det blev lite kort men det kanske var lagom. Jag vet inte men jag hade gärna åkt med dem och varit med dem resten av dagen. Konstigt att man kan sakna så? Jag trodde nog inte riktigt det egentligen men det kan ju vara så att mina kollegor också är lite utöver det vanliga. Om man jämför med mina tidigare jobb. Där det alltid varit två eller tre läger och tisseltassel mellan alla.

Den spontana känslan i klassen och att träffa mina arbetskamrater är att det inte gått någon tid alls, att det var igår jag gick av och att jag lika gärna kan börja i morgon. Jag kände också i bilen på väg hem att varför ska jag plugga 4-5 år? Jag har ju ett grymt bra jobb, kanske inte en superlön men bättre än många och med mycket ledigt [typ 11 veckor/eller annsofie?] Jag har varit lite stressad över min utbildning och att maximera min löneutveckling men nu känner jag lite att stora studielån för vadå? Jag betalar fortfarande på min lån från usk-utbildningen och den var bara på 1,5 år.

Jag ska hålla fast vid min tjänst nu när barnen är små så får vi se vad jag känner sen.

Finaste kollegorna hade presenter till mina barn också! Jättefina barnböcker! Desmond bläddrade i sin direkt och ville att vi skulle läsa den till nattningen. Högsta betyg! Böcker är verkligen tacksamt då jag är urusel på att köpa dem själv. Jag älskar ju böcker! Böcker är hemmets själ, ni vet "Fyll ditt hem med böcker såsom du fyller din kropp med din själ"

Hemkunskap och träslöjd hehe

Kidsen i klassen gillar rekordböcker och denna var ju grym!

Desmond och jag har googlat på snabbaste djuren på land, i vatten och i luften så detta kunde Desmond redan och blev så ivrig och stolt!
Jag avslutade dagen uppe på träningskolan med kaffe och prat. Så trevligt att jag vid ett-tiden fick bråttom att hinna med till Rusta och köpa den där förbannade mattan.

När jag vill var där kände jag att tusan här fanns det prylar jag vill ha! Dock var jag duktig och höll fokus på mattan. Det gick bra tills jag skulle välja och dessutom hittade ännu en matta. Den svartvita gick bort ganska snabbt. Den var billigast men var plastig och kändes väldigt mycket altanmatta om jag ska vara ärlig. Den hade inte funkat i vinter i vardagsrummet men så fanns det en småmönstrad och en stormönstrad [den jag tittat på hela tiden] och jag kunde inte bestämma mig! Skickade bilder till sambon på mattorna med matchande kuddar till som jag hittade [tag 3 betala för 2 - winning!] fick till svar:

"-Tag den fula mattan" = Han tycker att båda är fula eller han bryr sig verkligen inte.

Skickade samma bilder till min storasyster som förövrigt är bäst och har den ena av mattorna i sitt vardagsrum. Svar ja, hon och jag är läskigt lika. Ibland tror jag att vi är samma person, fast hon är bäst. Fick svar efter några minuter vilket typ aldrig händer då hon alltid är sjukt upptagen. Hon ringde faktiskt upp mig och så hade vi en mycket vettig och givande diskussion därinne på Rusta om vilken matta jag skulle välja. Den småmönstrade kom vi fram till var lugn och mer vuxen i sitt uttryck, den stormönstrade skulle jag bli glad av när jag kom hem, dessutom skulle den fylla ut vårt gigantiska vardagsrum bättre. den mattan skulle rent formspråksmässigt ta mer plats. Älskar att bolla idéer med min syrra. Hon fattar alltid precis vad jag menar.

Min vision om vardagsrummet är grafiska mönster möter blommigt vinrött, marockanskt, kopparfärgat, lyktor i plåt liksom. Fattar ni? Det ska vara som en stilren  men mjuk och inbjudande 70-tals-kram.

eeeeeehhh, jag vet inte om jag får till det. Jag återkommer om några timmar då jag rullat ut mattan

;)

28 maj 2015

Lugnet

Jag älskar den lilla stunden jag oftast får på morgonen precis när sambon åkt till jobbet, barnen fortfarande sover.

En stund då jag kan sitta och i tystnad i soffan, lyssna på kvittret från pigga små vårfåglar utanför och dricka varmt kaffe.

Denna morgon är stunden dessutom fylld med glittrande sol och löftet om en produktiv dag.

Finkänslighet

I bilen i morse på väg till dagens aktiviteter. Jag och Alice sjunger högt och falskt i kör tillsammans med rixfm.

Desmond tar på sig sina hörselkåpor samtidigt som han lite urskuldrande säger:

"- jag fick plötsligt lite ont i huvudet..."

Han är så fin i kanten min stora son.

27 maj 2015

Efter veckor av längtan

Lång historia kort.

Fick en vit spjälsäng. Jättesnällt. Jättesnyggt. Brun spjälsäng säljes. Stod i sovrummet i 2 veckor. Klättrade över den varje dag. Såld igår. Pengar till en ny vardagsrumsmatta.

Så idag ska jag till rusta och köpa antingen denna:



Eller denna:



Mitt första riktiga äventyr utanför kommunen på snart en månad. Jag känner mig som en rebell.

Jag vet inte hur många gånger jag googlat på rustas mattor. Den jag ville ha från början gick ut på REA och tog slut. Så nu j*vlar SKA jag ha en matta nu när de har fått in nya snygga.

Sen är det kökslamporna också. Från IKEA.
NYMÖ Lampskärm IKEA Skapa din egen personliga taklampa eller golvlampa genom att kombinera lampskärmen med valfritt upphäng eller valfri lampfot.
De har jag tittat på och dreglat efter i typ ett halvår. Jag har hatat den gräsliga lampan vi har nu sen jag köpte den för 6 år sen. Men jag måste vänta till den 12 juni för då kommer skatteåterbäringen ;) Inte ens vilda hästar och pest kan hålla mig borta då från ikeas lampavdelning. Kan hända att jag bunkrar upp med lampor till andra rum som också saknar belysning. Jag vägrar leva en 4:e vinter i detta hus utan ljus. Nio rum och fyra har ingen takbelysning. Annars smyger jag ner 400 askar värmeljus.

Som sagt, jag känner mig som en rebell. Våghalsad, bestämd och lite galen.

Gonatt kära vän

Idag är en sorgens dag.

Jag säger adjö till vår 7 år gamla vattenkokare.

Hejdå lilla kompis, du har tjänat oss väl och kokat vatten till MÅNGA koppar kaffe. En sisådär 15-20 gånger om dagen tills du nu slog ut proppen till både spisen och köksfläkten. Nu har du gjort ditt, kokat din sista kaffe och får hamna på en sista viloplats på elavfall hos tippen. Kanske bredvid en snygging till micro eller en tjock-tv. Kanske får du nya kompisar där.

Puss och kram på dig kära trogna snygga vattenkokare!

25 maj 2015

Linas matkasse

Kommer ni ihåg att jag för några veckor sedan beställde en matkasse från Linas? Jag valde barnkassen och nu igår (söndag) kom den som utlovat! Sjukt smidigt! 


Jag beställde en fruktkasse också som var välfylld med blandad frukt: Päron, äpplen både röda och gröna, persikor, kiwi, bananer och rabarber. Förträffligt nog hade man lagt i en vaniljsås också i kassen och i receptboken fanns en ett recept på en mumsig paj med rabarber, nötter och ingefära.



Det är riktigt bra variation på maten i kassen och det ska bli riktigt skoj att laga mat denna vecka. Jag ser faktiskt fram emot det! Jag kan säga efter en snabb genomgång av recepten och av det som finns i kassen att detta inte är mat vi normalt skulle ha planerat och handlat själva så det blir intressant, särskilt torsken eftersom att min man hatar all fisk förutom torsk i äggsås och fiskpinnar.... kanske handlar hem en burksoppa till honom den dagen hehe, just to be safe. Dock är allt i jättefin kvalitet! Inget är trasigt, dåligt eller lågbuget. Som jag hade förväntat mig var det lite lilla julafton att packa upp påsen igår. 




I övrigt tycker jag att informationen kring påsen och receptbladet man fick med var grymt! Det känns mycket pedagogiskt, instruktivt och inspirerande! Precis det jag ville få ut av kassen faktiskt. Det finns en app också till mobilen/paddan an kan ladda hem om man skulle tappa bort receptbladet. I appen kan man också se sin beställning, avboka/påboka, lägga till en bonuskasse.

Ikväll tänkte jag börja med att laga Cordon Bleu på lövbiff med potatismos och vaxbönor.

Om du också vill testa en kasse finns deras supererbjudande för nya kunder här:



Nu ska jag susa iväg och lämna barnen on places to be.

24 maj 2015

Plan B

Idag [Läs: lördag den 23/3] skulle jag ha stått på Estö till kl 14 och sålt på loppis.

Jag hade rensat ut kungligt, ni vet vi ska ju göra ett rum av förrådet så igår vid 23-tiden var hela hallen full med prylar to sell.

Dock insåg jag att man måste betala när man åker in, en regel som är ny från i år. Löning är på måndag och barnbidraget är slut. Så det var bara att gilla läget, packa tillbaka alltihop, planera en sväng till Hågelby storloppis (de har tydligen loppis varje lördag under sommaren) istället.

Inte deppade jag minsann, jag korkade upp min Asti Cinzano jag haft i kylen i typ 2 år, tog mig ett glas och satte mig att sy istället. Det blev ett set till familjens allra minsta nykomna kusin. Byxorna blev jag så nöjd med att jag när jag ändå var igång sydde ett par till Aston också.









20 maj 2015

Bunkrar upp

Nu är det ju nästan en månad till lilla herrn blir fyra månader och det är dags att introducera fast föda men då jag såg banangröten i affären som var min stora sons favorit och numer kan vara lite klurig att få tag i slog jag till. Better safe than sorry.


Jag tänkte börja med gluten och små smakisar från min mat. Dock oroar jag mig lite för komjölken såklart. Dessa innehåller grädde så jag kan inte börja hejfadderullan direkt med dessa. Vi vet ju inte heller om det var komjölk eller bara något annat eller egentligen inget som gav honom en sån reaktion.

Fem veckor gammal fick han ersättning. Dagen efter hade barnet nässelutslag i hela ansiktet. Jag tog ur komjölk ur min kost men det tog ändå över två veckor innan alla utslagen lagt sig. Jag började med mjölk igen och nu får han till och från mindre, torra utslag i tinningarna. varför vet ej men BVC trodde inte att mjölken var boven och allergitester gör man först vid 4 månader om inte barnet är påverkat på annat sätt, alltså missnöjt eller får svårt att andas.

Här är nästan 2 veckor efter och utslagen har börjat ge med sig

Jag ville gärna få in gluten och hoppas på att det funkar då jag ganska snart vill kunna ge honom gröt till kvällen för att få sova lite längre än 2 timmar.

konstigt att ungen kan sova 4-5 timmar på dagen utan problem men på natten vaknar han hela tiden... känns det som. Om jag är någorlunda vaken brukar jag kolla klockan för att ha lite.. ja koll och då brukar natten se ut såhär:

Vaknar vid 00, 01, 04, 05. En lyxig natt vaknar han bara vid 01 och 05 ;) Då brukar jag ha den fantastiska turen att antingen båda eller åtminstone ett äldre barn tassar upp och står vid min sida av sängen. Vill man väcka pappan behöver man ett atomkrig och detta vet alla i den här familjen, inklusive katten, så alla kommer till mig.

Slutkörd? Ärsh, självvalt. Lite sliten kanske.

:)


16 maj 2015

Jag ska bara

Jag kom just på att jag inte delat med mig av min förlossningsberättelse ännu. Hoppsan skojsan! Jag har ju en del att pyssla med om man säger så och min tid till bloggen är hyfsat begränsad.

Pågående projekt:

  • Målning av köket [eeeevighets maskin...tralala]
  • Utrensning av prylar till storloppis på Estö 23/5
  • Omöblering av vardagsrum, syrum, spelrum, Alice rum och datarum
  • Målning av tvättstugan [började i september tror jag...]
  • Rensning av plattor vid entrén
  • Sömnad till Slottsmarknaden i Wenngarn 31/5 [vintagefestival]
  • Gräsklippning [Jag har klippt hälften]
  • Tvätt och strykning av gardiner [de få vi har]
  • Putsning av fönster [jag tar dem pö om pö]
  • Rensning av rabatten på leksidan
Jag har mitt i allt kommit fram till att jag har betydligt mer långtgående problem. Jag har otroligt svårt att göra en sak i taget. Jag påbörjar 100 saker, slutför kanske 3. Det finns ingen hejd på stökigheten i vårt hem och jag har nu vuxet insett att det är jag som är orsaken.

Jag glömmer saker hela tiden och tappar bort åtminstone något av nycklar, mobil och min plånbok varje dag. Jag kan liksom vara påväg att hämta något någonstans och påvägen hitta något annat att pyssla med, fastnar där ett tag innan jag kommer på något annat som jag tänkt göra och så fortsätter det hela dagarna. Jag hade igång stegräknaren på mobilen häromdagen och gick runt 17 000 steg. 

Hemma. Jag gick alltså mer än 17 000 steg hemma genom att bara vimsa runt. Räkna bort den tiden som jag lagt ifrån mig mobilen och inte hittade den. 

Min bvc-sköterska tyckte att jag skulle söka till prima för en utredning.

Jag försökte kalla mitt beteende för "clean as you go" när min man med ett stort leende frågade mig vid ett tillfälle vad jag egentligen pysslar med. Han asgarvade och sa: "Älskling, du har bara googlat fram en ursäkt för din ADHD!"

Det jag egentligen skulle säga är att när jag hittar min förlossningsjournal ska jag skriva min berättelse. Promise :)


14 maj 2015

När det ena ger det andra

Jag skulle måla men det slutade med att vi möblerade om...

Tisdag morgon, efter att ha lämnat barnen kom jag hem och utanför mig står en relacom-bil och fördriver tiden. Jag tänker inte så mycket på det, mer än att han stod i vägen för min uppfart och motvilligt flyttade sig då jag blinkade in.

Jag gick vidare i min rutin, gjorde en kaffe, ringde sambon samtidigt som jag plockade fram målargrejerna (igen). Bla bla bla, berättade om relacombilen som blockerade vår uppfart för min sambo som snabbt frågar om den är kvar. Tydligen hade någon snubbe ringt från Telia men sambon hade klickat bort honom då han trodde att det var en säljare. Jag rusar ut och möter en halvsur herre 60+ som är på väg att lägga en sur lapp i min brevlåda.

Vi backar bandet: Jag kör fastplay då följande information egentligen är totalt ointressant i relation till världsfred.

20 januari - Vi anmäler problem med vårt bredband för första gången. Det går helt sjukt långsamt. Det går knappt att googla.

Däremellan då och nu [läs tisdags 12 maj] har vi fått ut inte mindre än 5 modem. Alla har fungerat lika dåligt. Ett av modemen skickade vi tillbaka med en arg lapp om att man inte skickar ut "nya" modem till kunderna som skramlar, är smutsiga och heter "sorensson". Det sjätte modemet hämtade vi inte ut ens. Vi har ringt säkert 100 gånger och frågat hur det går med vår felanmälan. Vi får till svar att de är överbelastade och att vi står i kö. Kul.

Enligt samtal någon gång i april har vår felanmälan skickats till support den 13 april. Japp. Det tog dem nästan 3 månader att skicka vår felanmälan vidare. Tack.

Vi fick efter ytterligare ett mycket argt samtal ut två trådlösa modem att låna till problemet var åtgärdat. De fungerade typ lika dåligt.

Efter det tog det ändå en månad innan systemteknikern kom ut. Min relacom-snubbe som nu stod och blockerad uppfarten. Tydligen var han från Telia.

Jag lyckades övertala honom om att stanna och köra sin grej. Drog en rövare om att sambons mobil är lite vajsing och bryter samtal osv [eeeeeh] han mjuknade upp lite, kollade mina telefonjack, kollade ledningen ut till stolpen och kunde konstatera att problemet ligger någonstans på vår 21 meter långa telekabel som går igenom halva huset innan den når huvudjacket [köket] där modemet sitter. Kabeln är uppskattningsvis från 70-talet nån gång. Den har så att säga, gjort sitt. Detta fixar inte Telia då vi inte är kund hos dem. det är fastighetsägarens ansvar, alltså vi.

Sambon kommer hem med 100 m telekabel, ett nytt jack. Runt middagstid efter lite klättrande och ett hål genom ytterväggen har vi ett nytt huvudjack. I vardagsrummet. Längst upp i hörnet ovanför bokhyllorna. Internet fungerar perfekt. Det är nu vi bestämmer oss för att vända upp och ner på hela vårt hem och möbleringen så som den har varit i 3 år, ja sen vi flyttade hit.

Datarummet hamnade i vardagsrummet/biblioteket. Halva biblioteket [läs divanen] blev ett spelrum i gamla datarummet. Andra halvan av biblioteket blev nya hyllor med förvaring i mitt syrum. Just nu ligger resterna kvar av bibblan [läs böckerna och spelen] i soffan. Syrummet står på köksbordet.

Har jag hunnit måla?

Vi har typish namnfest om en månad. Det går bra nu.

8 maj 2015

"Vad blir det till middag?"

Jag tillhör den där vågade kategorin av mammor och pappor som aldrig planerar middagar. Varje dag är ett evigt klurande över vad vi ska laga till middag. Varje gång frågan kommer om vad det blir till middag blir jag lite kallsvettig och stressad över att snabbt komma på något som finns hemma, något som alla tycker om, något lite nytt och varierat. Vilket i princip 98% av fallen slutar med att vi tar något utav våra säkra kort:
  • Köttfärssås med spagetti
  • Korvstroganoff
  • Kyckling curry med ris
Jag har några till som ibland får vara med i mat-snurran typ lasange, korv med pepparrotssås, pannbiff, lövbiff med pommes...

Samma lika vecka ut och in.

A S T R Å K I G T

Dessutom äter ju jag helst halvvegetariskt (fisk, ägg och mejeri, kyckling om nöden kräver) så det blir riktigt klurigt med mina alternativ. Det blir mycket lax i ugn och tonfiskröra kan jag säga.

Det finns en anledning till att vi nu inte längre äter potatis och purjolökssoppa i vår familj. Vi har helt enkelt förätit oss på den. 

Dock har jag nu gjort slag i saken och beställt en inspirerande matkasse från Lina´s matkasse! 



Så sjukt spännande! Jag valde en barnkasse... då jag har barn. Såklart! Jag lyxade till det och kombinerade min matkasse med en fruktkasse på 4 kg för runt en hundring ;) 

Båda mina kassar kommer söndagen den 24/7 då leveranser sker med 2 veckors intervaller. Det ska bli kul att få lite input till familjens mathållning som inte riktigt är vad den borde vara.

Dessutom som ni ser har de ett superbra erbjudande när man vill prova första gången! Hemsidan var lätt att förstå sig på och man får en egen profil där man kan av och påboka kassar, lägga till extrakassar osv. Tydligt och mycket pedagogiskt. Tummen upp för hemsidan! Nu ser jag med spänning fram tills söndagen den 24:e, nästan som julafton! Thihi!

Sen är min plan att laga maten och ge lite reflektioner och betyg här i bloggen. Jag har själv tvekat på att testa då det verkar krångligt och dyrt. Lite feg är jag nog allt, typ att det i kassen inte ska passa oss alls då vi t.ex har allergi mot räkor i familjen men jag tänkte nu vuxet nog att "- Va fan det är väl bara att hoppa över räkorna dåra!" Jag tänkte även räkna lite på vad vi gör av med kostnadsmässigt i veckan på middagar för om man delar det ordinarie priset för barnkassen på 5 middagar blir det runt 150kr per middag vilket känns yberbilligt!

Lite detta mod och smula nyfikenhet har jag fått av svärföräldrarna som sedan en tid tillbaka har en matkasse hem varje vecka och de tycker att det är jättebra! Jag har provat att laga deras middag från kassen, följt receptet och verkligen vidgat mina vyer. Eftersom att svärföräldrarna endast är två upplever dem att de verkligen fått ner matkostnaden men fortfarande får i sig bra, varierade middagar.

Nu återstår bara att komma på vad vi ska äta till middag i kväll och fram tills den 24:e....

6 maj 2015

Barnen

Klockan är 08:56 och jag äter spenatsoppa. Insåg just att jag får göra som jag vill eftersom att jag är vuxen och känner jag för att äta spenatsoppa till frukost så gör jag det. Ha! Befrielsen är kommen! Tro nu inte att jag har stått och lagat soppan nu för så hurtig är jag inte. Den blev över sen igår. Min sambo ville inte ens smaka och grabben som enligt honom gillar just denna soppa egentligen [Läs:i skolan] smet över till grannarna och åt tacos. På en tisdag! Skönt att sexbarnsfamiljen vägg i vägg [5 meter emellan] är mänskliga och bryter tabun lika lättvindligt som vi gör. Soppan är sjukt god iallafall.

Dagen till ära blir min minsta pirat ASTON nu 11 veckor. Tre månader typish. Jag brukar inte räkna och har typ inte koll på hur stor (?) bebisen är. Känns lite orelevant. Typ lika orelevant som att min äldsta pirat är 337 veckor gammal (stor?) 

Till sin mammas förtjusning ler den minsta piraten och skrattar jämt. En sån himla göllig unge! Gosig  som tusan, viftar efter en med sina små labbar och liksom håller i när han får tag. Borrar in huvudet och näsan i mammans axel och somnar gärna tät intill eller under sitt täcke. Man får liksom gräva fram honom när han dragit allt fluff över huvudet i vagnen eller sängen. Det där med att vända sig och rulla runt är dock inte hans grej. Mycket prat nu om att vända sig från rygg till mage osv. Jag tar det hela med ro och förbereder mig på att han ska vara som Alice och typ inte krypa alls. Hon ställde sig upp vid 7 månader, klättrade på allt vid 8 månader och gick vid 10. Jag är tacksam över att vi bor i ett enplanshus då jag hittade Alice allt som ofta uppe i soffan och sedan på fönsterbrädan osv. Vilket påminner mig om att vi MÅSTE köpa en ny tv-möbel. Annars kommer tv-spelen och Skylandersgubbarna go bye bye. Mina fina högtalare av Harman kardon är redan förlorade. Det sitter en rosa studsboll i baslådan. Jag har inte ens försökt lirka upp den. Jag pallar inte.

Alice 8 månader




Hur gick det här till då? Nyss var hon min lilla bebis och nu är det hon som är stora tjejen liksom. Stora tjejen med en järnvilja. Herregud säger jag bara. Tänkte häromdagen att nu har vi fått smak på 3 års-trotset men nu när jag tittar igenom gamla bilder inser jag att det inte alls är trots. Det är ALICE. Mer vild än tam fast fortfarande en liten prinsessa på något konstigt vis.

DESMOND kommer jag inte ihåg hur han var och jag har inga bilder heller. Life´s a bitch. Dock gör vi framsteg med vår stora lilla känsliga kille. Och baksteg såklart. Jag väljer att se framstegen. I morse när jag skulle lämna honom i skolan kom hans bästis Felix samtidigt vid parkeringen och de båda sprang i kapp in till klassrummet. Jag hann inte med då jag måste baxa ut bebis ur bilen, i selen, låsa bilen osv. Så när jag väl kommit fram till deras ingång var alla redan inne och hade samling. Min son som annars inte hänger upp sina grejer, gärna sitter och surar utanför och inte vill gå in för att alla tittar på honom (tror han) hade fint hängt upp både jacka och mössa. Samt uppenbarligen utan problem gått in och börjat samlingen med de andra barnen. Inte ens ett hejdå liksom.

Mamman fick snällt vända i dörren och traska tillbaka. Konstigt nog kände jag mig superstolt att han fixade det själv som att det vore någon världsomvälvande bedrift. 

Han är ingen tuffing helt enkelt. Kanske blir någon gång eller aldrig. Ingen bollkille, Springer inte lika snabbt som alla andra, lärde sig cykla nyss, gillar varken korv eller köttfärssås men han är smart. Farligt smart. Han kan snacka bort sin egen pappa, vilket få andra kan.Tekniska problem löser han bättre än mig. Han älskar matte.

Han provocerar inte, blir inte arg och slåss aldrig. Inte ens lite. Ljuger ibland men erkänner alltid. Utan att man ens uppmanar till det. Hur stort samvete kan en 6-åring ha liksom? Ofta är detta till en nackdel bland jämnåriga kompisar. Han blir utnyttjad och alla utgår från att Desmond inte har någon talan för att han alltid säger okej till allt. Fördelen är att i princip alla tycker om honom. Inte bara i hans klass. Ända upp till 3:an hejar glatt på Desmond i matsalen och alla vet vem han är. En schyst kompis. Det är ett rykte som vi kan leva med. Vi ska bara jobba med prestation och kurage lite. 

Vi tänkte att knattecross kanske vore något :)




Annons