Trött och vissen

Jag har en svacka just nu tror jag för allt känns tråkigt. Bokstavligen. Dagarna bara slentrianmässigt passerar och innan jag hinner reflektera över att jag borde ha gjort tusen saker är klockan jättesent och  det är lika bra att gå och lägga sig.

En dag mindre att leva på.

Detta är tredje dagen i rad då jag får lätt panik över att jag inte gjort något vettigt i huvudtaget trots att jag inte har lust att aktivera mig alls egentligen. Städa, laga mat, potträna, titta på film, tvätta, natta barn bla bla bla. Hjulet snurrar runt och börjar om. Jag läcker bröstmjölk konstant och stinker bebisspya.

Jag saknar jobbet men ändå inte.

Jag vill klippa gräset innan det blir förstört men vi har inte ens sett solen sen i början av juli.

Jag har så förbannat tråkigt! Tråk-liv.

Någon sa att det är lätt som en plätt

Vi pott-tränar här hemma:

Jag: "- Alice du måste säga till när du är kissnödig och vill gå på pottan."

Alice: " - Jag bryyyyyr mig inte mamma!"

Det går bra nu.

Bröllopspresent

Om två veckor ska vi på min sambos bästa väns bröllop. De har varit vänner i 19 år. En speciell slags vänskap minst sagt. De jobbar ihop också. Eller bästa vännen är hans chef.

Hur som helst så har blivande brudparet önskat sig glas från Eva solo och tallrikar från något annat märke, jag lade det inte på minnet då jag inte tänker köpa tallrikar i bröllopspresent, huuua va tråkigt! Sådant får mormödrar och fastrar köpa.

Fortsättningsvis önskar sig brudparet "något som underlättar deras vardags så att vi får mer tid för varandra". Jag kan inte föreställa mig något som skulle kunna underlätta vardagen för detta par. De har typ allt och de kan nog allt köpa sig det som de vill ha utan problem.

Så vad köper man?

Jag har en idé.. min sambo var inte helt såld på mitt förslag först men sakteligen har han börjat tycka att den kan funka.

Den innefattar två sådanadär Eva-glas som brudparet önskar sig. Mer än så kan jag inte säga just nu då det finns risk att de läser bloggen och avslöjar mig thihi!

:D

Jag vill ha en ny tvbänk och det är NU

Efter 5 dagars feber, kräk och allmänt häng i soffan sitter jag nu här och planerar [läs: Drömmer om] en ny tv-bänk.

Jo, jag har stirrat på vår befintliga lösning nu i några dagar från liggläget i soffan och insett att jag verkligen inte gillar den alls. Inte så att jag hatar den men den funkar liksom inte. Egentligen ville jag nog göra något åt den redan när Alice var liten [mindre] och började ställa sig upp och röja runt men allt tar sån tid att fixa till i vårt hem. Jag vet inte varför det blir så men exempelvis tok det mig typ 2 år att byta ut kökslampan. Är det inte likviditetsbrist är det tidbrist. Mina två akilleshälar.

Svar ja, det är en rosa studsboll nertryck i baslådan och den går inte all få upp

Hur som helst så är den för låg uppenbarligen då Alice ninjat min baslåda till högtalarsystemet inte bara en gång utan säkerligen 40 gånger. Det är ett rent mirakel att den fortfarande fungerar. Jag vet att wii-spelet är näst på tur om vi låter nästa unge röja fritt. Sladdarna hänger och skräpar. Riktigt osnyggt. Sist men inte minst har vi den lilla detaljen med leksaker.

L E K S A K E R överallt.

Barnens rum svämmar över och vissa av leksakerna [briotåg-banan, dublot, klossarna] gillar alla att leka med och simsalabim är hela vardagsrummet pyntat i en färgglad matta av blandade plast och träsaker i de allra vackraste kreationer.

Jag vill ha en lösning som är:

• Billig
• Lättstädad [helst ska barnen kunna hjälpa till]
• Hög [minst 70 cm - säker höjd för små ivriga fingrar] 
• Rymlig
• Hyfsat snygg
• Vit

Min nuvarande lösning är Kallax:

Jag skulle vilja våga välja mintgrönt men jag fegar nog ur och tar vit. Med vita lådor och vita plastbackar. Massor av plats att trycka ner leksaker i och snabbt och smidigt gömma saker i. Jag tänkte mig två stycken med 8 fack vardera. Jag tror tyvärr att den lilla jag redan har som är en expedit inte kommer att passa till. Att man kommer se att de är olika modeller fast lika liksom. 

Helst skulle jag vilja löpa till IKEA direkt och köpa dem och bara röja upp men då kommer vi ju till det där med likviditet igen. 

Hyfsat många säljer dem begagnade men de flesta ska ha så oförskämt mycket för dem. Repiga och monterade vilket i sin tur medför risk för mer repor när man ska transportera dem. En ny kostar 599:- och det är inte alls ovanligt att man på blocket hittar den för 300-400:- Förlåt mig men det finns liksom ingen mening i att köpa dem begagnade då bensinen kostar och det är ett jäkla meck att få in dem i en tillräckligt stor bil. Man får liksom inte in en sån hylla i bakluckan på en kombi.

Nåja, jag får väl drömma ett tag till. Man blir ju inte miljonär av att vara föräldraledig så att säga.

Lilla pratkvarnen

Några av dagens Alice-citat:

" Vi ska gå till lekplatsen och bada. Det är HELGRYMT! Men det är en snigel på vägen, vi ska inte köra på den. Den är snabb (snigeln) för jag är en prinsessa och jag har en egen lekpark!" Helutläggning kl 07:06 vid kanten på min säng.

"Lillebror är vacker, lika vacker som jag!" Klappar sin bror lite tafatt på huvudet.

"Lillebror har inte bajsat, vad tråkigt.." Uppenbar besviken vid blöjbytet

"Jag vill vara själv, faktiskt. Nu är jag arg faktiskt" Sitter på golvet i sitt rum med armarna i kors.

Jobb å jobb å jobb

Precis när rabatten började bli snygg tyckte vi att det var dags att fixa plattorna. Flera av plattorna hade sjunkit och det hela var allmänt ojämnt. Nu vet vi varför.

Ingen markduk och ingen sand. Lera hela vägen! Så nu ska vi gräva 25 cm ner, lägga bergskross/stenmjöl, sättsand och sedan plattorna tillbaka igen. Vi tar bort en rad och låter gången slutta hela vägen då vi vill bli av med indelningen av gången. 

Trappen ska lagas och muren ska putsas upp och målas. 

Garaget ska målas och panelen på garagedörrarna ska bytas. 

Huset målas om. Det lutar nu mot svart lasyr. Kan bli riktigt snyggt med belysning och en snygg plattsättning.

Nåja, det är en bit kvar tills dess

Min underbart vackra lavendel

Jag har lite att göra...

Konsten att "föda" en bebis

Matresan har börjat! Trots att det är mitt tredje barn känner jag mig fortfarande lite vilsen. När Desmond var liten [7 år sen] då var det bara potatis som gällde. Vid fyra månader skulle man börja ge potatis. PUNKT. Blandat med bröstmjölk och margarin.

Jag dör hellre än att jag aktivt skulle ge mina barn margarin. Sojalectins-gift! 

Desmond hatade potatis. Dock älskade han banangröten! Vi fuskade frekvent.

Hur som helst så hann det ändra sig på 4 år till när det var dags med Alice. Då skulle man som nu ge "slickisar" Typ ett doppat finger i föräldrarnas mat från 4 månader och gröt, välling och puréer från 6 månader.

Jag kan inte riktigt med det där med smakprov från min tallrik. Jag glömmer bort det och mer än hälften av gångerna är det inget man direkt bjuder en 4 månaders på. Grillat? Nja asså jag vet inte riktigt.

Jag började som en sann rebell med havregröt för typ 2 veckor sedan. Han fick typ två teskedar per gång. han visste nog inte riktigt vad han skulle göra med det han fick. Efter det har vi testat: Bananskrap, banangröt, mango, gurkstav, päron, katrinplommon. Han gillar det mesta ;)

Jag har även nu börjat ge de där förbaskade dropparna som alla tjatar om. Dock ger jag inte de från BVC då lille herrn blir helt keff i magen av dem. Vi ska prova lactocare nu ett tag och se men helt ärligt verkar de också ställa till det då pyttepiraten nu igen inte gjort nr 2 två på över en vecka. Det brukar gå typ 4-5 dagar emellan. 

Nåja, jag kanske får testa de vattenbaserade igen.

Vi har även försökt med flaska för att underlätta övergången till välling sen. Det gick INTE. Han tryckte bara bort flaskan, bökade och skrek. Tills i förrgår. Då han totalt ammar slut på mig vid 22-tiden fanns ingen annan utväg. Han slurpade i sig 150ml ersättning och somnade sedan som en stock. Vaknade vid kl 3 igen men det är ju bättre än kl 1, kl 3, kl 4, kl 5. Tänkte att jag ska fortsätta så. Att ge honom en flaska ersättning OXÅ på kvällen vid nattning. Jag helammar ju men nu kommer jag inte ikapp honom där på kvällen och det är så tungt att inte kunna föda honom ordentligt.

Nu vid 5 månader ser det ut såhär ungefär:

6:00 Ammar på båda sidorna.

9:00 Gröt eller puree [idag blev det 1/4 banan]

10:00 Amma ena sidan 

- leker och busar till 11

Sover till typ 13-15

13:00 (-15) Amma båda sidorna

Leker busar

16:00 Ammar båda sidorna

18:00 Ammar igen

Sover till typ 20:00

20:00 Ammar båda sidorna, badar/duschar, pyjamas bus och lek [oftast med pappa]

22:00 Ammar båda sidorna - Ersättning 150ml

23:00 Somnar och sover till kl 3

vaknar kl 3 och ibland kl 5 på morgonen...

Sen börjar allt om igen vid kl 6

Så ja, jag ammar både kl 5 och kl 6. Pjuuuu...

Tredje gången gillt

Jag blir så trött. Trött på mig själv.

Idag är en sånär dag som jag inte ens borde ha klivit upp.

Av olika skäl kan jag inte berätta varför. Eller vad som hänt. Det jag kan säga är att det är rent materiella saker vi pratar om. Saker som gått sönder. Saker som inte är mina och jag har haft sönder dem. Dessutom jag har inte ens märkt själv att jag har haft sönder dem och det oroar mig mest.

Så just nu vill jag bara gå och självdö-skämmas-gömma-mig ett något mörkt hörn. Helst där det inte finns någon risk att jag har sönder något mer.

Någonsin.

Möhippa, dösnygga koppar och ett kaninhuvud

Denna självständiga lördagen var en i sitt slag kan jag säga. Ur alla typer av perspektiv.

Allt och alla hände denna lördag. Vart börjar man? Jag blir matt av att bara tänka på det. Jo, goda vänner till oss ska gifta sig i augusti. Det ryktas om ett stort, vacker pompöst bröllop med blå toner av lobelia. Jag blir typ kär bara jag tänker på det. Hur som helst så skulle alla brudens vänner, syskon och kusiner kidnappa henne denna lördag. Efter månader av planering stod bubbelball, bad och grillning på meny. En heldag. Min plan var att ordna med barnvakt och gå all in. 

Veckor innan börjar problemen hopa sig. 

Problem ett: Min syster planerar in ett 7-årskalas samma dag. Men det är lugnt. Hon kunde ta Desmond hela dagen så jag planerade att droppa av honom där och åka vidare till möhippan. Vem som skulle ta de andra barnen hade jag inte riktigt löst.

Problem två: En inbjudan till namngiving samma lördag. Fan. Men det är lugnt. Jag bestämmer att jag ska sluta samman med möhippan efter namngivingen. En heldag kanske är lite länge att vara borta från Aston med amning och fadderullan. Jag har fortfarande inte löst vem som barnvakter Alice. Vi planerar att sambon kör hojen till namnfesten och jag frågar syrran om hon kan ha både Alice och Desmond till kalaset. Självklart.

På fredagen innan skulle jag lämna in bilen och få mitt bromsok bytt.

På torsdagskvällen hittar jag inte mitt bilia-kort. Utan det kan jag inte lämna in bilen då jag tänkt betala med en delbetalning. Nej jag har inte 6500:- extra just nu. Jag får surt avboka min reparation.

Nu börjar problemen bli på riktigt.

Lördagen kommer och nu ska vi åka på namngiving, möhippa, 7-årskalas och bussarna går tre gånger om dagen typ. Dessutom är pendeltågen inställda då man arbetar med dubbelspåret. Enligt SL´s reseplanerare skulle det ta mig 3 timmar o ch 19 minuter att åka till min syster. Detta är såklart inte aktuellt. Jag har fortfarande ingen som kan ta Aston, vilket egentligen är skitsamma då han vägrar dricka ur flaska så ingen kan egentligen hjälpa mig ändå just nu med honom. Jag kan som max vara borta 1-2 timmar liksom. Om inte så sprängs mina mjölkbomber så att säga.

Vår lösning blev som sådan:

Sambon tog hojen till namngivingen och representerade familjen Hansson/Vesterlund där. Min mamma som skulle på 7 års kalaset kom och tog med sig Desmond i sin bil. Virrig som en höna fladdrade jag runt och rafsade ihop det vi skulle ha med oss under dagen. Svettades som en hel flodhäst då det var 32 grader varmt. Jag, Alice och Aston klämde in oss i ford-skåpet som har tre säten. Alice stol gick nämligen inte att spänna fast i mammas bil. Vi åkte till kalaset hos min syster där jag passade på att duscha, vi har ju inget varmvatten hemma som ni vet. Hinkade i mig en mycket god stark kopp kaffe, pratade lite med goda vänner som var där. Man blandade tzatiki, hackade sallad och marinerade för fullt. Kändes lite tråkigt att behöva bege sig mitt i allt det trevliga men plikten kllade så vid 16-snåret smet jag och Aston vidare till möhippan på andra sidan stan. Vi möhippade i några mycket trevliga timmar innan vi tog med oss den blivande bruden och körde hem henne tryggt för att byta bil till hennes bil med 5 säten. Nära halv ett på natten klev jag återigen in i min systers trädgård som var upplyst av tända ljus, lugn musik och ett par kvarvarande av våra vänner som satt och pratade om livet över rödvinsfyllda glas.

Barnen var fortfarande vakna, trötta men lyckliga.

Jag lyckades få ihop allt trots att jag vid 10-tiden på morgonen hade lätt panik över att jag inte hittade huvudet till tygkaninen jag skulle sy klart till namngivings-present. Jag väckte min sambo, smörade honom med en kaffe och tvingade honom sedan att hjälpa mig att leta efter huvudet. Inga konstigheter en lördagsmorgon. Vi hittade det så klart tillslut. Den hade av okänd anledning hamnat i en av korgarna i syrummet. Vi misstänker våran två äpplen höga klåfinger men hon hävdar sig oskuld än.

Nöjd med mig själv efter en hysterisk lördag sitter jag nu här med min nya kopp jag fick av mamma i present och blickar ut över mina nya lister i köket. Ja ni hörde rätt. Vi har LISTER i köket och det är så förbannat snygg att jag vill gråta. 

*lycklig*

Knäckebröd och vatten

Ni vet känslan när saker och ting omkring en bara bokstavligen rasar. Egentligen ska jag sluta beklaga mig redan här för mina problem är rent världsliga i jämförelse med cancer, krig och ond bråd död.

Dock känns det lite visset när precis exakt alla pengar vi har just nu går till saker som går sönder.

Jag skulle ha lämnat in bilen idag men jag hittar inte mitt bilia-kort och när jag ringde verkstaden sa man att jag måste ha det eller beställa ett nytt för att kunna ta reparationen på delbetalning. Förbannade skräp också! Det var bara att avboka och lugnt acceptera att jag just nu inte har någon bil. Jag kan liksom inte köra runt med ett trasigt bromsok. Inte med barnen i bilen. Så nu får den stå tills det är dags att ta den till reparation. Det vill säga tills jag lyckats skrapa ihop 6500:-.

Upptäckte efter middagen igår att kontrollen till ventilationsaggregatet stod och blinkade. "Motorfel" vill man inte att det ska larma för men det gjorde det. Som tur är har min sambo monterat och installerat ventilationssystemet så det var hyfsat snabbt fixat. Vi klurade på om problemet uppkommit då strömmen gick tidigare under dagen. Vi har ojämn ström hit ut som går lite då och då vilket inte är så bra för våra tekniska apparater. Allra värst för vår värmepanna. Den kan inte starta om sig själv. Sambon gnällde lite över att vi inte sparat något varmvatten till honom. Jag tänkte inte mer på det, började natta barn.

När jag sedan ska diska upp det sista efter middagen inser jag att vattnet fortfarande är fis-ljummet trots att jag startat om pannan för typ två timmar sedan. Går direkt ut i pannrummet och ser då att den larmar igen. Dock inte som vanligt för cirkulationspumpen utan nu för "lågt tryck - lös" VA FAN innebär det?

Hela golvet i pumprummet är glaserat med glykol.

Yes! Det bästa som kunde hända just nu är att värmepumpen går sönder. Jag menar vi som är så rika och så.

Asså jag pallar inte....

Kvällsdopp i viken

Fördelen med att bo en en "stad" vid havet är att man kan bada typ överallt. I kommunen finns säkert ett 20 tal badplatser med allt nödvändigt från toalett, grill och flytbrygga till papperskorgar. Då vi bor i 600 m från en av vikarna i kommunen har vi just precis en sådan badplats just precis 600 m från vårt hus. 

Nytt för i år är en ordentlig livbojs-anrättning, en ny bom och trampolin från bryggan. Förra året fick vi nya gungor och 50 ton sand. Toaletten har fått stå kvar i år, ryktet säger att man brände ner den för några år sen för att få en ny. Reglerna kring badplatsen som säger att man inte får köra bil ner eller ta med sig hunden brukar brytas frekvent men nu har man även anrättat en ORDENTLIG parkering innan bommen. Vi pratar parkering för typ 20 bilar. Det börjar ordna upp sig. 

Det brukar bli proppat här nere under soliga dagar och alla de bra platserna i skuggan försvinner innan 9. Då är det bra med en backup. Två km med bil och man har Rangsta brygga som är lite större och lite mer långgrunt. Där får man även meta från båtbryggan också. Eller så gör man som vi gjorde igår: Man går ner till kvällen i stället.

Vi var ändå inte ensamma vilket kändes ganska trivsamt faktiskt. De stora barnen badade i en halv timme typ sen tvingade jag dem att gå promenad upp till brevlådan vid hyreshusen för att posta brev. Desmond började gnälla efter 50 m. Jag frågade honom hur han hade tänkt orka spela fotboll som han har tjatat om. Han svarade att han ska stå i mål. Mamman var ägd.

Vi tog vägen hem igenom hyreshusen och passade på att leka loss lite i den nya lekparken i en av parkerna där. Kvällsolen silade in igenom träden och de vita små flingorna av fluff från sälgträden dansade i luften. Sinnesjukt vackert. Det totala lugnet i på en pytteliten ort utan affär och andra bekvämligheter. Det har sina nackdelar men igår uppskattade jag lugnet.

Jag glömmer lätt bort hur löjligt bra vi har det här ute i ingenstans. 

Idag ska jag klippa gräsmattan, dricka flädersaft med mycket is och färsk mynta från min lilla kryddodling. Jag har lovat barnen kvällsdopp. 

I morgon ska jag lämna in bilen. Äntligen ska mitt bromsok bli bytt. Tydligen renoverar man inte bromsok på min bil på verkstad. Det är för komplicerat. Bromsoken renoveras i fabrik. Om jag var fattig innan är jag nu totalt pank. 

Men skit samma! Kaffet är gott och barnbidraget kommer om 20 dagar. Vi klarar oss!