Dagens blomma går till mitt körkort

Vi kan lugnt konstatera att ta körkort är den bästa investeringen jag [läs:Vi] gjort. Jag tar det ganska mycket för givet nu trots att det endast är 2 år och 3 veckor sedan jag en dimmig augustimorgon i Eskilstuna 31 år gammal skrev fler än 52 rätt på provet och då lagligen fick köra MIN bil själv hem!

Visst gick det lite knackigt i början, jag har blivit prejad och kört sönder några brevlådor [stor bil, till mitt försvar] men på det stora hela har jag klarat mig riktigt bra. Nu är min bil och att jag kör den en självklarhet som jag tar för given.

De senaste dagarna har dock främst jag kommit till insikt hur pass mycket min förmåga att köra bil underlättar i vårt gemensamma liv. Framförallt igår var jag tacksam över att ha bilen. Here is why:

Igår skulle jag hämta en markvibrator och sättsand till vår plattsättning samt hämta lite nya pyjamasar jag beställt till Aston. Jag hade 6 timmar på mig. Det är lugnt.

07:45 - Lämnar barnen på skola och förskola 9 km bort i vår grannhåla.

08:45 - Åker hem för att hämta plånboken jag glömt hemma med körkort som i nuläget är min enda ID-handling. Blandar ihop en flaska ersättning till Aston då jag också glömt ta med mig något att äta till honom.

09:15 - Hämtar ut paket nere vid centrum i byn [1 mil bort]

09:30 - Hämtar ut min bokade markvibrator hos Cramo. Den gick in i bagageutrymmet!

10:30 - Kommer hem för att hämta släpet, inser att jag glömt ta ut kontanter att betala sättsanden med. Vänder och åker tillbaka ner till byn.

11:00 - Hämtar ut cash och köper en flaska vin på Bolaget. Känner att jag behöver ett glas ikväll efter den här dagen.

11:45 - Tankar bensindunken som jag [faktiskt] kom ihåg att ta med mig.

12:30 - Hemma igen, våldar på släpet på bilen. Nu har jag bråttom!

12:50 - Glider in på grustaget med 10 minuter till godo innan sand-jocke ska på rast vid 13:00. Jag mutar honom med jämna pengar mot att han fyller lite extra så jag slipper komma igen. Jag har redan varit där två gånger. Vi är typ BFFs jag och sand-jocke så han fyller på så jag tror att hela dragkroken ska lossna. Jag kör i 40 hela vägen hem.

13:45 - Hemma igen. Våldar av släpet som nu förmodligen väger mer än det någonsin gjort. Lyckas på något mirakulöst vis få ur vibran ur skuffen på bilen. Nu har jag bråttom igen.

14:05 - Speedmatar Aston mellanmål

14:10 - Åker för att hämta upp barnen, handla bla bla bla bla bla.

16:30 - Hemma igen. Slut som artist.

Detta hade för det första inte praktiskt gått att genomföra genom att åka buss. Hur mycket jag än hade velat. dessutom hade det tagit mig två dagar att åka samma sträcka kommunalt med tur-tätheten ut till vår lilla håla i skogen.

Nu förstår ni varför jag och min bil passar så bra ihop. Det hade dröjt minst ett år till innan plattorna hamnat på plats igen om inte jag haft körkort och kunnat hämta, köra saker såsom min sambo alltid gjort innan. Nu är det jag som är kapten för mina projekt och det är vuxenpoäng på det mina vänner.

Dessutom kommer det andra trevliga fördelar med att ha körkort. Man blir tillexempel medbjuden på tatueringsmässa i början av oktober. Det är bara jag som har körkort och mässan ligger i Jönköping. Jag har inte riktigt fattat ännu att jag ska åka. Tre hela dagar borta från barnen. Det har ALDRIG hänt. Det bästa utav allt att jag åker med min syster som ska jobba och har egen plats under mässan. Min syster är min allra bästa bästis! Nyp mig någon. Tack körkortet!

Veckans gröna instagram

Hämtat grus - Check!

Jag lever fortfarande. Jag har inte skadat någon eller någons brevlåda.

Jag är grym. Frågor på det?

:)

Dock stötte jag på patrull när jag skulle försöka ställa av släpet med gruset på hemma. Tur för mig så har jag en mycket snäll bonus-pappa som svarade direkt när jag ringde och frågade hur f*n jag får av släpet från dragkroken.

Dagens bamse-kram går till dig Lennart! 

Grus och om att slutföra saker

Efter en två timmar lång diskussion om hur vi kommer vidare i vår renovering av huset som gång på gång stannar av beslutade vi [inte helt enhälligt från min sida] att jag nu i veckan ska hämta grus till gången på framsidan...

Detta innefattar att jag ska byta bil med min svärmor, haka på släpet på samma ställe, åka till trollats grustäkt och slåss med alla stora lastbilar, köra hem ett svintungt släp fullt med stenmjöl hem till oss utan att köra ihjäl mig eller göra kaos antingen bilen eller någon annans bil.

Jag får ont i magen av att tänka på att jag ska köra ett släp. Hur får jag ens på släpet på bilen??

Jag har dels åkt på detta då grustaget bara har öppet vardagar 7:30 - 14:30 och då är min sambo såklart på jobbet, dels för att det var min dumma ideé att plocka upp alla plattor någon gång i början av sommaren. Förstå mig rätt, det behövdes verkligen då trappuppgången till huset såg ut som sju svåra år och en vidrig huvudvärk. Dessutom har samtliga tre [!] mäklare som varit här senaste året påpekat att vi bör göra något åt plattsättningen på framsidan som liksom har lite lätt hamnat på glid.

Sambon tog på sig att fixa panelen på garagedörrarna. Problemet där är att det är jag som ska måla dem och helst innan de byts ut. Han tyckte att jag skulle stå inne i spindelrummet och måla. Jo jag tackar du..

A L D R I G i livet att jag befinner mig i det rummet mer än den tid det tar att hämta ut barnens vinterkläder. Äckelpäck-monster-spindel-hemmafesten. Avskyr det utrymmet. Sambon kom med förslaget att vi istället skulle börja fixa därinne så vi kan använda utrymmet på 20-25 kvm. Det innebär dock att han kommer slänga allt som finns därinne. Typ barnens flytvästar, julpyntet, snowboarden, och mina kläder som jag drömmer om att komma i någon gång om hundra år.

Jag får lite lätt panik för jag borde börja överallt och fixa. Rensa ut där egentligen så att inte något jag faktiskt skulle vilja ha kvar ryker på tippen. Dock har jag innerligt lovat sambon att måla i tvättstugan idag. Jag vet, det var två år sen jag började måla där. Jag vet. Jag har lite svårt för att slutföra saker. Ni förstår ju varför vi [läs jag] aldrig blir klart med renoveringen.

Jag fick fram tills löning på mig att ta ut det jag vill behölls i spindelrummet. Jag har lovat att måla idag och imorgon ska jag hämta grus. Jag måste nog skriva en to do-lista så jag inte fastnar någonstans. Typ här på bloggen.

Så, tjing hej vi ses sen!

Gåstolen vara eller icke vara

Nu efter morgonen besök hos BVC för sexmånaders-kontroll av min minsta minion känner jag mig bara tvungen att sprida ordet.

Gåstolen - Är den bra eller tvärtom rentav as-dålig?

Vår barnläkare som jag haft kontakt med under alla tre barnens uppväxt är fantastisk! Vi har även under en kort tid arbetat ihop på ett av gruppboendena i kommunen som riktar sig till barn med funktionshinder och neurologiska diagnoser. Han är av den äldre sorten fast fortfarande ganska skojig och inte av översittar-typen. Ibland kom det väl en och annan groda rent vårdmässigt men inget att anmärka. Till exempel så kanske det inte direkt lämpar sig att ge välling i peg:en [en knapp som barnet har i hål i bukhinnan där man ger sondmat]... man kanske ger sondmat i stället som det är tänkt. Typ men hur som helst, generellt är han vettig, inte så hysterisk, ganska rolig och erfaren.

För några år sen publicerade han en artikel om hur gåstolen hämmar barns naturliga utveckling. I stora drag handlar det om att när barnet blir 6 månader går det över i en utvecklingsfas som innebär att barnet först kommer över till magläge, sedan till att stödja sig upp på armarna för att vidare vilja ta sig fram, skjuta upp rumpan för att träna att krypa and so on. Barnet blir gärna frustrerat under denna tid då leksaker och andra skojiga saker på golvet runt om inte går att få tag i. Man kanske vill som förälder göra barnet nöjt och sätter upp det i gåstolen men då avbryter man barnets kamp och strävan efter att ta sig fram den naturliga vägen. Detta är min förenklade tolkning av texten.

Man hade satt upp en kopia av artikeln i väntrummet på vårt BVC och jag läste den och tog informationen till mig och tänkte att det är väl tur att jag aldrig haft råd att köpa en sån till mina barn.

Nu idag tog barnläkaren upp frågan med mig under besöket och vi hade en mycket givande pratstund om barns naturliga utveckling och jag fick bekräftat för mig att anledningen till att min minsta nu ofta blir upprörd och skriker när han är på golvet är för att han lär sig och han behöver få chans att öva och försöka igen. Det är till och bra eller ett normalt tecken att han blir arg på golvet.

Nu till funderingen... jag googlade runt nu när jag kom hem för jag kände att detta bör ju fler få veta om med barn i samma ålder då jag fått för mig att gåstolen är ganska vanlig numera. Den spontana reaktionen i olika forum upplever jag är att de flesta gillar gåstolen och försvarar den för att de:

1. Får en stund för sig själva att tex. plocka ur diskmaskinen [Det går inte om barnet är på golvet eller?]
2. Barnet gillar den och har roligt [Hur vet man det? Min son gillar och blir nöjd av att jag lägger mig på golvet bredvid honom, det är gratis]
3. Upplever att deras barn lärt sig gå tidigare [HUR vet man det? Min dotter lärde sig gå vid 10 månader. Hon hade ingen gåstol. När man lär sig gå är helt individuellt]

Dock verkar vissa har några negativa saker att säga så som att barnet kan skada sig på saker som det får tag på när det tar sig runt, barnet kan köra gåstolen ner för trappor och bryta nacken. Alltså har gåstolen en ökad skaderisk. Dessutom förekommer det att man tycker att den är ful.

Jag hittade typ en... EN som efter att ha läst samma artikel skriven barnläkaren nu ifrågasatte om man bör ha barnet på golvet istället...

Det finns liksom inte normalt i glädjen över att barnet lärt sig backa och svänga i en gåstol vid 5 månader. Hurra titta! Det är bara ca 5 månader kvar tills barnet är rent mentalt moget för att ta sig fram själv.

Man använder gåstol till funktionshindrade barn. Men absolut inte i första hand för att de ska lära sig gå eller ha kul. Det har med organfunktion, träning av inre muskulatur och rörlighet att göra. Den mänskliga arten har genom evolutionen skapats för att gå på två ben och resten av kroppen har anpassat sig för just detta. Vilket innebär att en "kropp" som alltid sitter i en stol, ligger ner inte mår lika bra rent tekniskt/medicinskt sätt som en kropp som blir belastad på rätt genetiska sätt, alltså på två ben.

Fråga gärna om detta verkar oklart, jag förklarar gärna då detta är något som fascinerar mig. Hur kroppen liksom är så sjukt smart sammansatt för att prestera till max.

Alla håller säkerligen inte med mig men jag väljer att gå på min barnläkares goda ord. Det känns bra i hjärtat. Mitt bästa råd till er som tvekar, välj hellre bort gåstolen, spara pengarna eller köp klossar att öva händerna med eller någon leksak som låter istället. Kanske en skön matta att ligga TILLSAMMANS på. Ta disken när barnet sover eller skit i disken.  

Eller så köper man en gåstol och diskar. Alla glada nöjda.

Här kan du läsa lite om gåstolens effekt på barns utveckling:

http://barnlakaren.se/Arkiv/2014/nr4_2014.pdf

http://muskeldoktorn.com/?p=186

PS. I kanada är gåstolen förbjuden enligt lag och ger grova böter vid användning (?) uppemot 700 000 svenska kronor...

Dagens minst sagt obehagliga händelse

Idag efter att jag hämtat upp barnen på skola och förskola parkerade jag i byns lilla centrum för att gå in och handla på mataffären där. Då händer detta:

"En varning till alla som parkerar och rör sig i Ösmo centrum!! Idag vid 15:30 blev min bil rekad [naivt nog hade vi lämnat barnens ipads i baksätet, fullt synligt klantigt nog] En person stod och tittade ut över parkeringen när jag kom ut efter att ha handlat. Jag fick en "känsla" av att personen väntade på att se vem som gick till vilken bil. Varför vet jag inte men man hinner tänka en del. Samma person hade jag tidigare mött påväg förbi priskrossaren när jag skulle in till ica och jag noterade att små detaljer i personens beteende som avvikande (vill inte gå in på varför) 

Samma person följer sedan efter mig gåendes till återvinningen bakom Ica förmodligen/kanske i hopp om att jag skulle lämna bilen öppen då jag åkt vidare dit för att slänga skräp. Lyckligtvis uppmärksammade jag personens märkliga beteende tidigt och hade full koll på vad personen befann sig och jag låste bilen med barnen i och mina värdesaker då jag var tvungen att gå bakom containrarna för att slänga. 

Personen höll sig kvar och iakttog mig ogenerat hela tiden på ganska nära avstånd och det är uppenbart att personen inte planerat att jag skulle låsa min bil eller vara så uppmärksam på att denne följde efter mig. Jag gjorde det mycket tydligt att jag var medveten om personens närvaro. När jag var klar och snabbt åkte därifrån kunde jag i backspegeln se att personen avlägsnade sig direkt jag åkt, efter att ha stått där och stirrat på mig/väntat utan anledning vid återvinningen i typ 5 min.

Händelsen är polisanmäld till lokalpolisen. Vill dock ge er andra en vänlig varning för denna minst sagt obehagliga, persons märkliga beteende. 

Lämna inget i bilen. Lås ordentligt!"

Jag postade detta i en lokal grupp på Facebook då jag ville varna andra i området. Sjukt obehagligt!! Jag tänker då inte handla där mer då detta är en person som ofta "rör" sig i området. Det är inte första gången jag blir förföljd av konstiga personer i mitt liv men det är första gången sedan jag fick barn och det känns sjukt obehagligt att bli förföljd med dem med sig. De satt ju med sina plattor i bak. Desmond tyckte det var jättekonstigt att jag låste bilen. Han undrade såklart vad jag höll på med.

Jag tänker mig i min vilda fantasi att personen kanske tänkt sträcka sig in och rycka åt sig en platta eller nåt. Då det var ganska varmt nu på eftermiddagen hade jag vevat ner rutorna i bak för att snabbt få in lite luft innan AC kom igång. Jag vevade upp dem direkt då jag såg att personen kom gåendes mot bilen. Jag kände mig trängd, nästan lite beredd på att bli överfallen. Jag vet inte varför men sjukt obehagligt var det. Nu i efterhand undrar jag varför jag ens klev ur bilen. Jag skulle ha åkt direkt och slängt skräpet hemma istället men jag ville bli av med det och jag brukar glömma att svänga in vid återvinningen hemma.

Det är helt klart sluthandlat i det området då jag vet att jag garanterat kommer träffa på personen igen och vi hade tydlig ögonkontakt så personen visste mycket väl att jag "förekommit"/kommit på" personen.

Jag ringde polisen när jag kom hem och dagen hiss till den personen jag fick prata med. Grymt proffsig och lyssnade på mig utan några som helst värderingar. Tummen upp!

Nu ska jag försöka skaka av mig detta med en grön juice... om det går... 

Åttan, hösten och grön uppåt-tjack

Igår kväll hände något. Eller egentligen startade det redan under dagen. Jag började städa ur och organisera skåpet i tvättstugan som jag bara ignorerat och tryckt in saker i nu under det senaste två åren. Taggad och uppmuntrad av ordningen gick jag lös på köksskåpen och Alice garderob och så fortsatte jag som en pitbull genom huset och kunde inte sluta.

S å .  s j u k t .  p i g g

Det är som om jag vore hög på juice. Min egen grönsaks-amfetamin. Bokstavligen. det är klart att det skulle kunna vara det faktum att hösten nu smyger sig på och det brukar vara den tiden på året då jag hittar tillbaks till mig själv och börjar må bra igen. Åtminstone tror jag att det bidrar till mitt nu helt underbart sköna tillstånd.

Jag mår fantastiskt! F A N T A S T I S K T!

Det är nu 7:e dagen [läs idag] jag dricker råpressad juice. Varav minst en Elak Grön varje dag. De tre första dagarna körde jag bara juice bortsett från en chiabatta på stående fot. Nu kör jag vidare med ett mål fast föda varje dag. Igår körde jag på spenatsoppa. Kanske inte så fast men fastare än juice. Min uppblåsta mage är totalt borta och jag känner mig som sagt bokstavligen som en gutta-perka-boll som bara måste studsa runt. Jag har ett sinnesjukt överflöd av energi.

Jag avslutade min kväll igår med att jogga min åtta. Jag liksom flöt fram med Spotify i lurarna, skrämde livet ur en tant i mörkret som var ute med hundarna, trots att jag alltid har med mig ficklampa ut på mina turer i mörkret. Nere vid viken kunde man känna fukten från vattnet och suset från vassen som stilla svajade i totalmörkret. Jag brukar ta extra djupa andetag då jag joggar förbi där normalt sett men denna runda kände jag mig tvungen att stanna till och bara insupa kustens iskalla kram. Jag släckte lampan och stod där i någon minut och bara njöt. 

Efter att ha varit ett med havet en stund sprang jag hem och slängde mig i en av solstolarna på baksidan i mörkret och blev ett med universum istället. En bra stund låg jag där och betraktade vintergatan till surret av miljoner spelande syrsor.

Livet är så himla coolt.

Jag är hög på livet, juice och hösten!

Dagens Adde-juice

Flytande Fruktbomb

1/2 ananas

1 apelsin

1 näve frysta blåbär

2 äpplen

1 banan

Is

Kör allt utom bananen och isen i råsaftscentrifugen. 

Mixa sedan juicen med bananen och is i mixern.

Ungarna kommer älska den!