Idag är jag mycket, otroligt mycket gladare. Kan hända att det är väderrelaterat men visst var det väl lite sol igår oxå ändå? Jag hade iallafall solglasögonen på mig för att inte verka allt för argsint men jag lyckades väl sådär för när vi var hos svärföräldrarna på munins väg (det är cirkus 700 m längre ner i villastråken från oss, pinsamt men sant och jättehärligt) för att skriva ut ägarbevisen på bilen, (*) så undrar Addes mamma lite stillsamt hur det var fatt, att jag verkade helt överkörd. Jag förklarade utan försköning att jag hade världens pms som inte blev bättre av Desmonds allmänt gnälliga inställning och att vårt hus var fruktansvärt skitigt. Man kommer till en gräns då man helt enkelt inte vet vart man ska börja och då struntar man bara i det. Jag hade igår passerat den gränsen för länge sen. * Vi blev stoppade påväg hem från bion i förra veckan och då påstår Farbror Mörkblå att bilen vi åker i inte är påställd. Visserligen har vi inte fått nya märken och ingen fordonskatt men jag har aldrig ägt en bil förut och jag betalar alla räkningarna. Adde trodde att jag betalt den och jag visste inte ens att man skulle betala någon sådan (okej jag är blond, speciellt nu på sommaren med lite kamomillspray och vackert väder) Vi blev minst sagt chockade men Adde är rutinerad när det gäller trafikpoliser och lyckades lirka lite så vi slapp betala böter som tydligen ska vara dryga om man kör en avställd bil... (ha ha) Knepigt nog när jag ringer till Transportstyrelsen för att kolla vad som har hänt, påstår lilla fröken på kundservice att bilen inte blev påställd av den förra ägaren. Men tack då jävla bilfirma! Ända sen vi köpt den här otursbilen har de strulat. Först var inte bilen besiktigad när vi hämtade den. Det upptäckte vi tre månader senare. Vi fick inte hem några papper på den och förstås inga betalningar på den heller vilket ioförsig var trevligt. Vi fick åka tillbaka med den och lämna den så de kude besikta den och då fick vi nerslag på bromsarna. Kul, det var ju gulligt. Efter det har vi haft den i ett år, bytt bromsar, ställt däcken som vobblar när man kör mellan 90 och 110km/h, skrapat lacken två gånger och under hela den tiden har det tydligen varit avställd! Hur som helst så var vi hos svärföräldrarna för att låna deras skrivare och printa ut ett påställningsbevis så att vi kan köra bilen i huvudtaget. Det är väl ändå rimligt att om man köper en bil från en firma för över 100 000 pix att man ska få den besiktigad, tvättad och påställd? Å andra sidan vad vet jag, jag har aldrig ägt en bil förut.
Min kära svärmor suckar tung och säger att hon inte hade tänkt spendera någon tid på Torgvägen 13 denna kväll men Adde smilade lika vackert med sina skrattgropar som för Herr Polis och Mamma Annicka kapitulerade. "-Okej jag följer med upp och hjälper er att städa men bara om jag skjuts hem!" Därefter skrubbade vi som ivriga iglar i ca 2 timmar, så idag när jag klev upp och välkomnades av en underskönt, rent hem, kände jag att idag kan bli en bra dag.
Vi kom överens om att jag ska vara ute och fixa idag eftersom att det är så bra väder. Så det blir att klippa gräsmattan nu när den äntligen kommit upp över vattenytan igen. Vi har haft våtmark/träsk på vår baksida i en vecka, eller två. Förbannade souteränghus! Jag är inte helt säkert på att gräsklipparen startar dock med tanke på att jag hittade den i det här:
Allt vatten från diskmaskinen tog vägen ut över golvet i pannrummet istället för att fortsätta ner i köksstammen. Varför då? Jo för att det var tvärstopp! I sådana här lägen är det underbart att man känner bra hantverksfolk, ja eller ev har en hantverkare hemma men rörmockeri är inte Addes passion precis så kvällen efter kom vår vän Tomas och rensade kökstammen, avloppet och när han ändå höll på tog han badrumsstammen oxå. En back öl som tack är ett riktigt bra pris tycker jag. Dock har säljarna inte bara lämnat skit efter sig. Vi hittade tre flyttkartonger med barnböcker på vinden och två fiberdukar. Dessutom efter att ha kollat upp vad vitvarorna skulle kosta att köpa nya, med tanke på att det var nära att vi gav upp med micron och mer eller mindre var på väg att köpa en ny istället. Vi ångrade oss när vi insåg vad den kostade.
Vitvarorna kostar mer än vår bil. (?) Bara köksfläckten är värd hälften. Bara en galning eller någon med äckligt mycket pengar skulle lägga ner så mycket på vitvaror. Vi skulle aldrig ha gjort det, eller haft råd. Ni må tro att jag kokar snabbmackaronerna med mycket kärlek och försiktighet. Så slutligen bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvet som man brukar säga och tack snälla förra ägarna för att ni kostade på er ett kök som passar en kung!
Be en bön till trädgårdsguden att gräsklipparen får en andra chans!
