Annons

17 september 2012

Vi [jag mest] misstänker..

...kolik. Fast ändå inte. Eller jag vet inte. Jag hittade detta på vårdguiden:

"Kolik kan kännas igen på en rad typiska tecken:
  • Barnet gråter häftigt, ibland i flera timmar. Gråtattackerna kommer vid samma tidpunkt varje dag, oftast under kvälls- och nattetid. Barnet gråter utan synbar anledning.
  • Barnet drar ofta upp benen mot magen, som i kramp, under koliken.
  • När barnet får ont vill det gärna suga och äta, även om det precis har ätit. Kanske för att det misstolkar det för hunger.
  • Koliken börjar under de första två till fyra veckorna av barnets liv och håller ofta i sig till barnet är cirka tre månader.
Det kan vara svårt att veta om barnet verkligen är hungrigt eller inte. Det är lätt att hamna i en ond cirkel eftersom barnet ofta får mer ont i magen om det äter för mycket."
 
Det som är fetmarkerat är det som direkt stämmer in på lilla fröken. Igår gav jag mig fasen på att inte övermata henne. Hon kräks ju bara upp allt och så fort jag håller henne och går omkring med napp och snutte somnar hon för hon är så slutkörd [som artist]. Lägger jag ner henne vaknar hon efter 5 minuter och är ledsen igen och jag tar upp henne, tröstar, snutt, napp och så somnar hon igen. Jag såg till att låta det gå så nära två timmar emellan ammningarna jag bara kunde stå ut med och minifomen på det och ta mig fan så somnade hon vid halv elva på kvällen och sov till tre då hon vaknade i panik och gallskrek efter mat. Korta stunder under kvällen satt hon faktiskt nöjd själv och flurade i babysittern tillsammans med mig i köket när jag lagade mat.
 
Jag vet inte om minifomen funkar men vi hoppas för tre månader står jag inte ut. Hela kvällarna då man vill umgås och mysa hela familjen går åt till att traska runt och snutta/nappa. Dock måste jag försöka komma ihåg att ge henne dropparna INNAN varje amning. Jag är sämst på sånt. Således skrev jag igår minifom på ovansidan av mina matförpackningar [läs: bröst] med bläck för att jag ska haja till innan jag börjar amma och tänka :" -Ja visst ja!"
 
Sen ska jag bara hitta flaskan som ligger.... någonstans.

3 kommentarer:

  1. Min yngsta hade också kolik...har du provat sempers magdroppar? Vi använde dom, vet inte om det blev bättre men iallafall inte värre. Det som funkade bäst var att ha på dammsugaren :) förstår vilket helvete du går igenom, men det blir bättre även om det känns som en klen tröst nu!

    SvaraRadera
  2. HUr går det med måttminskningen????? :) :)

    SvaraRadera
  3. Yohanna, jag hade tänkt lägga upp ett brakar-inlägg om måtminskning och viktkamp när mina sex veckor har gått, för då får jag ju börja träna, men nu blev jag lite taggad att börja blogga om det redan nu! Amningen hjälper ju vågen fint på minus-sidan kan man väl säga. Fast inte i så rasande fart just nu då jag är vrålhungrig jämt och typ trycker i mig mat för att inte bli skakis och otrevlig. :D Men 17 kg som sedan klättrade upp mot 23 kg övervikt efter förra graviditeten är inte aktuellt denna gång. Aldrig mer.

    Kul att du läser bloggen!

    SvaraRadera

Annons