Låt mig få presentera vårt vildaste barn: Aston, 1 år och 11 månader. Sju svåra år och en j*vla huvudvärk. Underbar unge men han skulle behöva två barnförsäkringar. Det är ett rent mirakel att inga riktigt dyra saker gått sönder eller att vi behövt gå på en barnbegravning. Aston måste ha varit katt i sitt förra liv.
Aston har två lägen:
- Jätteglad [95% av vaken tid]
- Förbannad [Resterande tid]
Aston kan vara väldigt snäll, älskar kramar och kryper gärna upp i knät men utan förvaring puttas han och slår. Säger man nej till honom så tar han närmsta sak och slänger i golvet, finns inget slänger han sig själv i golvet. Ungen har varit blå i ansiktet och bucklig av bulor i större delen av sitt liv.
Han är väldigt påhittig, klättrar på allt och i allra största allmänhet river runt saker. Till exempel om Alice sitter och målar kan han klättra upp bredvid, ta en penna och hysteriskt börja kladda på hennes papper och när man säger nej, tar han alla pennor och slänger över hela köket. Charmigt, eller hur?
Vår hittills största utmaning kom när han vid ett års ålder började ta sig ur spjälsängen. Han liksom hävde sig upp på kanten och gjorde en kullerbytta över kanten rakt ner i golvet så för att rädda hans huvud och behålla tänderna tog vi bort fronten i en tam förhoppning om att han skulle väcka oss på morgonen genom att komma in till oss som hans äldre syskon gjort när de var mindre. Aston hade andra planer.
Första dagarna utan front lärde han sig att klättra upp på köksbänken och komma åt knivarna, klättra upp på köksbordet och pilla på kökslamporna. Eftersom att vi gärna sover i sängen tillsammans som normala vuxna gör istället för utanför Astons dörr på typ golvet blev den enda vettiga lösningen att göra hela hans rum till en spjälsäng genom att sätta en grind in till hans rum.
Det har funderat suveränt [han har vaknat på helgmorgonen och lekt i sitt rum till runt kl 8 och då väckt mig genom att gorma vid grinden] tills för ca två veckor sedan när han lärde sig att öppna den BARNSÄKRA grinden. Fråga mig inte hur han lyckas, men det gör han.
Jag vaknar lätt [somnar lika lätt, jag har jobbat natt i många år] och två helger i rad har jag vaknat när han öppnar grinden och gått upp och så är cirkusen igång MEN inte nu i morse.
I morse vaknade jag inte av grinden utan utav ljudet från någon som bankar på ett fönster med någonting [en byggkloss var min spontana gissning] Jag hittar Aston med en hammare vid vardagsrumsfönstret. Fönstret höll. Tyvärr, för det hade egentligen inte gjort något att byta fönstret då det ändå ska bytas men det är kallt ute så jag tänker att slå sönder fönster kan vänta tills i vår. Helst.
Vart får ungen tag i en hammare då mån tro? Jo, i pappas verktygsväska som stod STÄNGD i hallen. Vad, hur gör vi nu? En mycket påhittig snart tvååring som hittar på allt möjligt hyss på morgonen när mamman och pappan sover. Vi kan ju i princip inte ha något framme, så pass kreativ är han den där lilla vilden.
Några förslag någon?
 |
| Han tar sig upp på köksbänken genom att använda handtagen till lådorna som stege. Kreativ va? |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar