Annons

26 januari 2014

En smula bitter men jag måste få det sagt

Den ena är värre än den andra. Så sjukt överdriva och pretto att jag kräks lite i munnen. Vissa är helt magiska men ger mig prestationsångest. Sen har vi alla dessa gräsliga som handlar om noll och ingenting.

Jag talar såklart om bloggar. Jo jag vet, jag bloggar själv. Varför? Jag har egentligen verkligen inte tid, eller rättare sagt jag borde inte lägga min tid på sociala medier då det finns betydligt mycket roligare saker att syssla med [måla tvättstugan, sy, plugga matte, baka något häftigt, eller bara förlora sig själv i Buffy och Vampyrerna] men jag kan inte låta bli. Jag är en periodare. Det är som att jag måste få ur mig vissa saker eller bara skriva nåt, vad som helst för att inte min hjärna ska förtvina i vardagens tråkiga markservice. Dock kan det som sagt gå månader emellan då jag blir upptagen på helt annat håll och kan underhålla mitt intellekt mer produktivt. Vilket jag mår mycket bra av men som nu när allt känns lite avvaktande [ingen aning om varför] behöver jag liksom få utlopp för allt som fladdrar i mina tankar.

Åter till ämnet. Bloggar. Jisses säger jag bara. Vad är det med denna hets om mamma-magen?! Varenda mamma totalt tapetserar sitt blogg-flöde med ärtiga bilder av dem själva i rosa träningskläder med statistik och datum-markeingar över deras kamp mot fettet och det berömda lösa skinnet. Jo jag vet att jag själv la upp ett hyfsat uppgivet inlägg igår om att jag bör ta kontroll över mig själv och mina efterhängsna gravidkilon. Dock känner jag att denna hysterin gör mig lite illamående. Så var inte oroliga. Ni kommer INTE att behöva uthärda ärtiga selfies på mig i rosa träningskläder. I´m sooo not going there.

Hittade en eller två bloggar som jag snabbt insåg att jag inte bör läsa om jag inte vill sitta resten av dagen och hulkgråta över att mitt hem, mitt liv, mitt jobb, etc etc aldrig [och då menar jag ALDRIG] kommer vara så kul, fint och härligt. Jag intalar mig kvickt om att min hjärna spelar mig ett spratt och att personerna bakom dessa underbara bloggar har SJUKT bra redigerings-program. Så nu känns det bättre. Om jag låter bli att titta mot disk-monstret som ligger och lömskt glor tillbaka på mig från bänken i köket.

Sen har vi summa och summarum alla dessa totalt innehållslösa familje-tråk-söta-barn-bilder-titta-på-min-mat-tallrik-idag-bloggar som för en sekund gör mig rasade över den totala idiotin över hur man ens ORKAR skriva om sånt SK*T typ tre gånger om dagen varje dag hela året runt. Nu pratar vi verkligen menlöst slöseri av tid. Varför o varför? Sekunden senare har jag klickat mig bakåt ut igen för nästa spännande blogg.

Samma jargong kan jag ibland förnimmas av i mitt flöde på facebook. Jag HATAR det. Det och selfies. Bara så ni vet, selfie = Bort från flödet! Jag fattar inte varför ni gör det? Fattar ni själva varför ni gör det? Så sjukt irriterande att jag blir galen. Det är nog med att man måste stå ut med alla humorbilder av hundar och bebisar med fyndiga texter till. Giv mig styrka. Nu tänker ni säkert bums: "Men vadå får man inte fota sig själv? Typ som att det vore egotrippat eller skrytsamt, se på mig jag är så himla snygg och lyckad...bla bla" Eeehh nja lite ödmjukhet eller självbevarelsedrift [jag är snygg och jag vet det själv, jag behöver inte visa det för hela världen för att må bra och fortsätta vara snygg] skulle kanske inte skada men det är mest själva kvalitén och kvantiteten som stör mig en smula. Lägg gärna ut fina bilder på er själva, ni är assnygga men börja med att TA snygga bilder. Alltså med liiiite mer skärpa, mindre gryn och helst inte varken ovanifrån eller underifrån. Helst inte halvnaket. Det är så pasé. slutligen, beränsa er till en, eller max två per dag. Det blir lätt tjatigt annars.

Missförstå mig inte nu, jag gillar er även fast ni bombar loggen med sneda, nysminkade, suddiga bilder av er själva. Jag gillar alla mina kompisar oavsett vad ni röstar på, vad ni äter till middag, hur era barn ser ut. Men snälla kan ni inte bjuda på lite annat någon gång? Selfies? Seriöst. Jag pallar inte.

Sen ska jag inte ställa mig själv i något gudomligt icke-selfie ljus. Jag har oxå en ganska bra hög med selfies  där ute i etern, vissa snyggare än andra. Jag tror jag tog mitt första digitala självporträtt när fick min första mobil med kamera. Sen har några av dem hamnat som profilbilder på fejan andra här på bloggen. Dock vågar jag nog hävda att de flesta av mina selfies passar bättre i kategorin, "Tagit en bild av mig själv" ej i avseende att tugga ut den på instagram and so on.

Mja mja, ni får bli arga på mig. Jag tycker om er ändå! Puss


Tror det blir en blond sommar i år :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Annons