Annons

7 oktober 2009

Med hösten kommer mitt efterlängtade inre lugn

Skepp o hoj vad tiden bara springer iväg! Det är typ höst och jag är inte mammaledig längre. Jag önskar att jag kunde dela upp mig själv för att hinna med allt roligt jag vill göra! Konstigt nog är jag ju hemma så jag borde egentligen hinna med massvis men på något mystiskt märkligt vis så försvinner tiden. jag tror att den gömmer sig tillsammans med alla strumpor och nappar. Eller hur? Dessa tre har en tendens att mirakulöst försvinna, så logiskt sett borde de ha fest någonstans....eller så har de helt enkelt emigrerat till ett annat universum för de kommer jag aldrig fram eller tillbaka. Så där ja där hade ni dagens galna teori. Frågan kvarstår dock hur jag ska hinna plantera lökar, koka äppelmos, hänga tvätt, skriva ikapp 2 delkurser, slipa/fixa på Desmonds hemmagjorda klossar, sticka klart Lukas halsduk, plantera om mina orkideer, för att inte tala om rosorna som vill ner i jorden, veden som ska klyvas, hallen som ska målas klart, allting samtidigt som jag ska gå i skolan, jobba, passa två barn och ta hand om min sambo som bara har en hand? Om jag inte var splittrad innan så är jag det garanterat nu. Jag glömde nämna att jag vill träna friskis och svettis två gångeriveckan men jag vet att det är lite väl mycket begärt att få ta sig tid att hoppa och skutta i idrottshallen två timmar i veckan. Nu kanske ni tycker synd om mig, gör inte det. Jag har faktiskt valt allt detta själv och fortfarande är jag ganska glad och trevlig! Saker och ting får ta sin tid helt enkelt. det är något magiskt med hösten tror jag. Varje år kommer den och blåser bort all min stress med kyliga vindar och gömmer den under alla brandgula löv. Tyvärr brukar stressen krattas fram till våren. Fast det är oviktigt nu. För nu ska jag bara njuta av att hösten är här och att det inget gör något att det är lite kallt, lite stökigt, lite rörigt och uppånervänt. Dessutom är mitt lilla gryn snart ett år (som sagt tiden har smitit iväg och gömt sig, kanske i mitt paralella universium, vem vet) och har börjat lära sig att gå (och dansa) så jag har en massa roligt att se fram emot.



Mitt gryn


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Annons