6 månader

Denna lilla människa alltså. Alltid glad och lättroad, alltid gosig och kramig. Enkel. Det behövs inga krusiduller eller vaggande eller specialare. Lilla bebis är mest bara nöjd. Äter allt, gapar vad man än serverar, man behöver inte lirka alls. Leker, sover, äter, bajjar och sen börjar allt om igen. Ni vet en såndär unge man ger välling, pysslar i ordning för natten och sen lägger ner i spjälsängen sen somnar han själv med napp och snutt.

Mitt första okrångliga barn och jag är så tacksam. Jag älskar honom inte mer eller mindre än mina andra två barn men jag älskar att han är så lugn och fin och lätt att ha att göra med. Jag älskar att han skrattar när jag busar med honom. Han är det första barnet som gör det och det är helt underbart!

Idag blir han 6 månader och jag tog det stora steget att flytta ut honom ur vårt sovrum nu i helgen. Det borde inte vara någon affär men det känns lite i hjärtat och jag har dragit på det en vecka eller två. Nu känns det lite tomt i hörnet nedanför vår säng men min lilla minion har inte flyttat så lång. Bara till rummet intill. Tre meter men ändå, han börjar bli stor nu och jag har en lätt känsla av att jag inte vill att det ska ta slut även om jag vet att det är ett helt år tills jag ska tillbaka till jobbet.

Lilla bebis har sovit två hela nätter [23-06] i sin nya säng själv så nog trivs han

Vi provade havrevälling också med premiär i fredags. En liten tjuvstart och det var inga problem. Lilla bebis slurpade i sig hela utan några konstigheter och får nu fortsatt en flaska när han vaknar runt 23 för att sedan somna om själv efter en stund själv i sängen.

Som sagt, så sjukt enkel bebis!

Sjukt skönt att få sova tycker mamman ;)