Nu är jag åter här igen vid min lilla laptop i vardagsrummet. Med min latte och en utsökt utsikt över Ösmo och pendel från fönstret vid min sida, i väntan på säsongsfinalen av Top Model har jag sex and the city igång på TVn och Jordin Sparks glatt lallandes i högtalarna. Jag älskar att sitta här och skriva. Däremot har jag inga bilder på den här datorn. Den klarar knappt av att köra MS Röj så jag begär inga stordåd av den.
En vanlig onsdag är till sin ända. Snart. Vi har förgyllt dagen med att för en gångs skull kliva upp innan nio. Belönade mig med en latte (älskade latte! och ja, jag skummar mjölken och hela köret i ett försök till att vardagslyxa lite) i sängen tillsammans med Des som gurglande glatt som han alltid gör efter han fått frukost. Adde ringde mig och sa att han förstår mig och ska lugna sig lite med sex-tjatet för han hade hört Fråga Olle på The Voice som dagen till ära haft ämnet "Från sexig kvinna till ammande Mamma". Med risk för att vara alltför intim kan jag säga att det vanligtvis verkligen inte är något knas i vårt sovrum, snarare tvärtom! Jag är bara så förbannat trött, konstant och det gör min stackars älskare lite lessen i ögat att han inte kan komma till lika ofta som innan hela bebis-resan började. Hur som helst så har Olle nu tröstat min kära söta sambo med att ammande mammor inte orkar klämma sig i spets och leka med piskor lika ofta som alla andra, men att det går över. Efter typ sex månader.
Vi tog kvart i tio-tåget mot Nynäshamn efter en lättare språngmatch hemifrån, jag med min tidoptimism gör att jag ständigt får gratis motion. Min kära syster och Tule väntade i sista vagnen. Tre stationer gav oss gott om tid att beundra hennes nya superfina creme-typ-färgade överdrag till hennes sittvagn. Därefter bar det av ut mot havsbaden och en helskön 2-timmarspromenad ute vid havet. Des sov hela rundan = Halleluja! Vi fortsatte i samma härliga sunda anda med att ta en varsin "Hälsosallad" på kondis inne i Nynäs Centrum. Tule fick kalops och smörgås som han snällt lämnade över hela bordet till personalen som vägrade låta oss torka själva. Väldigt populärt ställe i mammaledighetskretsen. Gott kaffe har de oxå, superkondis helt enkelt. Märkligt bara att de var tvungna att skriva på brickstället att man inte fick lämna sina blöjor där. Vem lämnar en bajsblöja på ett brickställ på kondis? Hur äcklig får man bli? Jag lämnar inte ens mina på kondis-toan. Jag har med mig avlagda fruktpåsar, ni vet de där genomskinliga som man alltid slänger när man har lagt upp äpplena i skålen. I med blöjan i en sån och så får hela rasket bo i närmsta papperskorg ute. Duktigt eller hur?
Vid halvtvå var det dags för Babysim. Desmond är som en liten knubbsäls-bebis i poolen. Sprattlar och plaskar efter alla färgglada plastfiskar. Han skulle kunna bada i timmar. Det är så kul att alla mammorna från min föräldragrupp är med och badar i samma babysims-grupp som jag. Vi ses liksom lite här och var. Dessutom är jag typ äldst. Skönt med unga första-gångsmammor som alla är lite rookies. En av mammorna träffar jag varje måndag oxå på F&S, en av mina favoriter faktiskt. Vi har blivit bjudna på MeandI-party nästa torsdag hos henne, lite som tupperware fast med barnkläder. Det vore kul att träffa någon som bor i närheten. Jag älskar verkligen alla mina vänner (De är få men riktigt bra) dock jag bor så långt bort från alltihop och det är världens projekt att försöka träffa dem. De är ett bra tag nu sen jag träffade alla mina små hjärtan. Jag ska verkligen ta mig i kragen. Man ska inte ta sina vänner för givet, tro mig jag vet. Min äldsta och närmsta vän som alltid funnits kvar trots att jag glömt henne stundvis är min kära, älskade syster Annicka. Ni som känner henne vet ju hur underbar hon är. Min stora idol. Alltid varit, kommer alltid att vara.
Hua, vad sentimental jag blev plötsligt. Åter till min onsdag. Jag fick skjuts till Willys av min svärmor. Adde hade huvudvärk och vi hade varken kaffe eller mjölk hemma. Mina livs-elexir! Jag handlade mat och hon handlade babyprylar. När det gäller Desmond är Farmor Annika beroende. Helt slut på bebis-drogen. Hon liksom dras till hyllorna med Natusan och Semper. När vi mötes vi kassan hade hon ett berg med sig av oljor och tvålar, nya nappflaskor, ersättning och haklappar med ursäkten att hon faktiskt inte handlat några kläder alls till honom denna månad och något måste han ju få. Ni hör ju själva, tror ni att någon kommer bli pinsamt bortskämd? Jag säger inte nej, vi hara bara dryga tusenlappen att leva på tills barnbidraget kommer så, tack tack!!
Väl hemma igen med alla kassar hör jag Des som gallskriker i sovrummet och Adde hittar jag precis brevid sovandes. (!?) Hur kan han inte höra honom? Vår son var JÄTTEARG! Han ville ut och leka i sitt babygym och inte alls ligga och sova hos pappa. Lilla parveln blir allt mer krävande att underhålla. Han har redan förälskat sig i tvn. Jag gillar verkligen inte att lägga honom att se på tv men han är så envis, han kan gapa till han får se tvn. När kan man sätta gränser egentligen? Jag kan inte ha honom i vardagsrummet om tvn är på utan att han sträcker sig för att beundra på det underliga, sköna ljuset. Nu sover dock knyttet, Adde spelar och jag njuter av min egna kvalitetstid här vid min laptop i väntan på Top Model. En helt vanlig onsdag är nu på slutspurten och min morgondag ska fyllas med en liten promis runt Ösmo och stekning av pannkakor. Det är trots allt torsdag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar