En idé av tusen MÅSTE ju vara bra?

Nu är jag inne på min tredje vecka på nya jobbet. En helt ny värld har öppnat sig. Det här med att arbeta dag är ju fantastiskt! Så här mycket har jag inte träffat mina barn eller min sambo för den delen sen jag var föräldraledig. Det kan verka trivialt att vara så lycklig över något så enkelt men det är så SKÖNT att packa ihop, diska sin kaffekopp och traska ut till bilen vid kl 15 och sedan ha hela kvällen på sig hämta barn, handla, laga mat och pyssla. Helylle.

Varför har jag inte sökt dagjobb förrän nu? Det är inte ett lätt beslut att välja bort en fast tjänst i dessa tider. Allt prat om arbetslöshet och jag har ingen akassa [för jag har aldrig varit arbetslös sen jag började jobba vid 16 års ålder, naivt jag vet] Sen vill man såklart byta upp sig, inte ner sig. dessutom saknar jag adekvat utbildning för det mesta. VA?! Tänker du nu som känner mig, "Du är ju utbildad undersköterska!" Mmmm jo juste. Vet du hur långt man kommer med det? Typ till hemtjänstens fikarum. Inget ont om arbetet i hemtjänst men hela den arbetskamratmiljön med trötta arbetskamrater som egentligen ville bli frisör eller jobba i klädbutik är så trist. Tro mig jag har varit där, och föredrog kaffe med dopp på plan 5 hos Britta [fiktiv person] Lönen blir marginellt sett pyttelite högre med utbildning. Japp, det var nog allt. Så ni förstår nog hur överväldigande glad jag är över mitt vikariat. Jag ser detta som min chans, hopp om ett normalt liv med en välfungerade vardag där mamma och pappa gnabbar om vems tur det är att ta disken. Inte om att mamma kommer hem sent IGEN efter att alla har somnat.

Dock ska jag inte säga att det nya är plättlätt och glittrande rosor hela dagarna. Det är inte lite jag tagit på mig, och nu såhär in i tredje veckan börjar de små liven verkligen testa mig. För att inte tala om skolan andra elever som får för sig att spela fotboll inomhus, klättra på räckena, och totalt outbildat skrika "mongolid" till varandra i korridorerna. Hur brett är mitt uppdrag? Jag vet faktiskt inte men jag måste ju axla rollen som vuxen i denna hormonhöga tillvaro. Som doftar rosa bubbelgums-parfym och gamla matteböcker. Vips är man 14 år igen och vandrar i gäng längst korridorerna. Eller jag gjorde aldrig det i högstadiet. Jag var mitt eget gäng. Som alltid.

Hittade denna mycket intressanta film om ADHD och utanförskap igår eftermiddag då jag tog tillfälle att fördjupa mig lite:




Hyperaktiv såtillvida att jag inte kunde sitta still eller att jag impulsivt skulle följa minsta idé kanske inte stämmer in i en beskrivning om mig som liten [eller nu för den delen] Men jag har svårt att avsluta saker och har tusen tankar och idéer, planer, visioner, påbörjade projekt i mitt huvud. Jämt. Under min uppväxt har jag visserligen alltid kämpat på och lyckats bra i skolan men jag orkade liksom aldrig hänga på gängen. Jag orkade inte med att stå och hänga på en busshållsplats och planlöst göra INGENTING. Jag roade mig hellre med att skriva manus [?] läsa böcker, måla, klippa och klistra, sy [jag sydde min egen balklänning, från scratch...] Dock har jag typ inte pluggat till ett enda prov under hela min skolgång. Jag lyssnade på lektionen. Vad kallas den Bokstavs-kombinationen?

Jag skulle nog beskriva mig som ganska cool, lite udda i högstadiet. De flesta visste nog vem jag var eller alltså att jag gick i B och klädde mig lite annorlunda. Inte blyg direkt, mera lite egen. Det följde med mig upp i gymnasiet såklart. När jag tänker på det nu vet jag inte riktigt om jag hänger med dem coola nu heller. Den galna kreativiteten finns ju kvar, med tusen projekt på G. Jämt. Jag ser liksom inte riktigt mina egna begränsningar.

However hoppas jag nu på att få vara kvar nästa termin, för hur tungt det än kan verka att medla, hålla ihop, trösta, uppmuntra, bemöta sju stycken unga på ett korrekt och bra sätt [för deras framtids bästa] så är det SJUKT kul att ha hemskunskap, spökboll på idrotten och NO all over again! Fast rasten skulle vi kunna skippa, faktiskt. Som sagt, att driva runt i bubbel-gums-gäng är inte min grej men jag måste ju :)

Tjing! Nu ska jag till jobbet! Vi ska ha syslöjd på morgonen! Tummen upp!