Alla goda viktminskningsråd är välkomna!

Jag räknade ut mitt BMI idag. 26,5. Hjäääälp! Innan min härliga resa med skapandet av min son och allt som tillhör det hade jag ett stadigt BMI på 20. Som jag var väldigt stolt över. Det är nämligen inte första gången i mitt liv som jag väger över 70 kg. Hur jag lyckades förra gången vet jag inte säkert men att jag lämnade ett 6 år långt destruktivt, olyckligt förhållande bakom mig skulle kanske t.o.m göra Anna Book smal. Stackars Anna som alltid får vara referens i tjockis-sammanhang.

Jag funderar seriöst på att gå med i viktväktarna trots att jag inte riktigt gillar iden om att bli points-beroende. Min svärmor, Farmor till Des har varit under VV i jag vet inte hur många år och visserligen ser hon fantastisk ut för sin ålder men hon kan pointsvärdet utantill på precis ALLT. Jag vågar knappt ha socker i kaffet längre. En vanlig frukost, 2 rågsmörgåsar med ost och paprika och en latte till är hälften av mitt rekommenderade dagliga pointsintag. Jag vet inte om det är sunt att leva under så kontroll. Jag är rädd att jag ska bli besatt av points och inte kunna unna mig något eller njuta för den delen utan att tänka på hur många point jag klämmer i mig. Det är verkligen som att beställa ångest-light med posten. Det vill vi verkligen inte.

Till råga på allt så missar vi långpromenaden idag för jag vaknade upp med en igenmurad hals och 38 graders feber. jag ringde till min kära svärmor och hon kom och hämtade skrutt efter lunch. Så himla skönt att få sova. Dessutom om vi nu ska se det posetiva i detta (jag lever ju mitt nya glada liv nu) så har jag faktiskt inte varit sjuk på över ett år och Des fick leka med Farmor en vanlig torsdag. Nu håller vi tummarna på att hlillen klarar sig för den här halsonten är inte rolig. Vad gör man med en bebis som har ont i halsen liksom?

Som nu dessutom har vaknat. Plikten kallar!