Alldeles ny, vit och skimrande står min nya kärlek i köket. Hoover, 45 cm bred, 9 kuvert, 5 olika program, 2688kr på SIBA.
Allt började med att jag tyckte att det är inte är rimligt att man ska behöva diska mer än en gång om dagen när vi just nu faktiskt är tre som missbrukar porslin hemma. Om alla tar en varsin disk så känns det inte så tungt för någon. Speciellt med tanke på att Adde och Micke (lillebror i tonåren, ja gud hjälp mig!) just nu har en dille på milkshake, det mixars och dricks i snitt tre milkshakes om dagen. Resultatet är extremt ökat inköp av BigPack-vaniljglass och mjölk samt ett berg av glas.
Hur som helst så tyckte väl Adde att det inte var mer än rimligt att alla delade lite på disken. Han vet hur grinig jag blir. Dock när det väl kom till kritan så orkade varken Micke eller Adde ta hand om glasberget, varvid vi begav oss till Länna köpcenter för att köpa en diskmaskin istället.
Så nu vet ni hur man gör för att få en diskmaskin! Tvinga din sambo att diska. Känns det svårt, låtsas inte om berget i köket på ett tag. När skåpen är tomma och diskhon full då brukar det ta fart. Och när maskinen väl var på plats kliade det i fingrarna på min sambo att provköra så han fyllde glatt upp den och laddade med disk-tabett. Trots att han i butiken sa att han vägrade lägga i den tabett som jag tyckte att vi skulle köpa. Nämen alltså hör på det här: Adde ville köpa YES, en påse med 22 st disktabletter i för 29.90kr. Jag hittade en annan billigare tablett med 40st för 29:00. Vilken skulle du ha köpt? Vi ringde till svärmor för att få råd i hur vi skulle lösa vår dispyt. Stackars hungriga tonårs-micke gick och satte sig på en trall pasta och bara suckade. Addes mamma höll med mig och tyckte att mitt diskmedel var ett mycket klokare köp. Tillslut lyckades jag övertala Adde om att ekonomiskt sett var min tablett bättre. Dessutom när vi kom till kassan kostade mitt paket bara 21kr!
När vi ändå var ute och snurrade runt passade vi på att kika in på Babyland för att kolla i barnvagnar. Det var hur härligt som helst! Det finns ju såååååå många olika och mjuklift hit, aliminium-chassi dit, rosa, gröna och man blir ju alldeles trött! Adde hade tusen frågor om varenda vagn och den stackars tösen i butiken visste nog inte riktigt vad hon skulle tro. Jag gick mest och klämde lite försiktigt, tryckte på knappar. Adde fick en full genomgång på varje vagn och skillnader mellan olika vagnar, alla fördelar osv. Den bilden vill jag behålla på näthinnan länge. En lockigt rufsig Adde i mjukisbrallor, sketen jobb-t-shirt med nått snickartryck på och sina tatuerinar över hela armarna som hyperintresserat tar emot kataloger och provar barnvagnar. Han hittade självklart en av de dyraste som han absolut bara ska ha! En robust racervagn ska vi ha! Direkt ringer han till sin mamma igen om frågar om det finns planer för någon form av barnvagns-bidrag.... hans mamma som för övrigt är fantasisk säger att hon visst har planerat att bidra till barnvagnen och frågar vilken vi ville ha. Inte nog med att hon betalade halva notan på Ikea, sydde alla mina gardiner fyllde upp vår kyl i nya lägenheten, hjälpte mig att packa upp alla kartongerna samtidigt som hon varannan minut påminde mig om att hon inte vill vara i vägen eller ta plats,"så det är bara att säga ifrån!" ja, näe jag vill INTE att du betalar våra ikea-möbler.. (hallå?), som sagt inte nog med det, nu ska hon tydligen betala halva barnvagnen oxå. Var gömmer hon stålarna? Jag fattar inte riktigt.. dessutom bjuder hon över oss varannan dag på middag och skickar med mig två tre matlådor. Vad mer kan man begära när man är i 6 månaden? Nyp mig någon innan jag vaknar och inser att allt bara är en underbar dröm.
Adde är visserligen van vid att bli så bortskämd. Han har vad man kallar "mamma-ränta" Jag blir galen när han ber henne om pengar utan att berätta för mig. Jag tycker det är pinsamt att vi inte får matkassan att gå ihop riktigt. Adde säger att jag kan se det som en matbidrag för Micke som halvbor hos oss men vi får ju redan så himla mycket av hans mamma. Jag har aldrig fått pengar av min mamma. Jag har alltid jobbat och tjänat mina egna pengar. Vadå busspengar och lunch på gymnasiet? Jag fick bidraget och sen jobbade jag ihop resten. Jag verkligen sjukt tacksam för allt vi får av Addes mamma och jag önskar att jag kan vara likadan mot min son i framtiden och anspråkslöst hjälpa. Därtill kanske man ska nämna att Addes har tre syskon. FYRA barn att anspråkslöst hjälpa.
Jag kan bara säga att jag är djupt imponerad. Min mamma är inte sån. Fast sen är ju min mamma lite speciell. Men det tar vi en annan gång. Jag vill inte förstöra mitt goda humör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar