lägesrapport: V 37 + 3 dagar

Adde erkände igår att han är livrädd varje gång jag ringer att vattnet ska ha gått eller att jag ska ligga och skrika i värkar. "- ring inte mig, jag ringer dig istället." Han vet inte vad hans uppgift är på förlossningen. Ehh det vet inte jag heller, erbjuda mig sin arm så jag får bita i den kanske? Helst vill han nog ha hörselskydd, solglasögon och ett tvåmannatält att stänga in sig i bakom förlossningssängen. Han vägrar klippa navelsträngen. Det är helt lugnt för mig men man kan ju inte låta bli att tycka att det är lite charmigt. Jag ska försöka låta bli EDA men vi får väl se, jag är inte helst förtjust över tanken att ha ett plaströr i min ryggrad. Dessutom är det inte ens 50 % som tar den. Klarar de andra 50 % av det borde ju jag oxå göra det? Lustgasen ska bli skoj! Få känna sig lite full för första gången på nästan 10 månader! Att det sen går ur kroppen direkt är ju en kalasfylla helt enkelt!

Jag erbjöd mig att packa Addes BB-väska eftersom han inte har hängt med på att man måste ha med sig egna grejer till BB. "Vadå, hur länge ska vi stanna där? Vad gör man där?" Gullunge...men nix jag fick absolut inte packa någon jävla väska till honom. "-Jag slänger ett par pruttisar och en t-shirt när det är dax!" jag är tydligen larvig som redan har packat klart. Jag har lagt en tandborste till honom i min väska för säkerhets skull. Han fattar inte heller varför jag har packat en väska till bebisen. Han bara gravar åt mig och säger att han lika gärna kan sätta hjul på garderoben så jag får med mig allt "gulligt". Han tycker att det räcker med overall och barnstol. Stackars barn.

Men den i särklass roligaste kommentaren jag har fått var när Adde undrade över amningskuporna. Jag förklarade deras fantastiska funktion för honom och han utbrister glatt: " Jaaaaja som bindor fast för tuttarna typ!" Och tyckte säkert att han var hur smart som helst som kommit på det helt själv. Jag skrattade så jag fick sammandragningar

I torsdags invigde jag Ösmo Simhall. Mitt nya hem. Att faktiskt kunna röra sig är en underbar känsla. Om man håller sig på mitten av bassängen vet ingen hur tjock man är. Hur piffigt som helst. Jag väger 73 kg nu. Visst att Adde är en spinkig kille men det är inte kul att väga mer än sin man. Totala viktuppgång är 16 kg men man räknar tydligen från inskrivningen och då är det 11 kg vilket tydligen är precis lagom. Så det så! Och det är ingen tvekan om vart de kilona sitter.

Ni kan ju tänka er hur den här HotMaman ser ut i en leopardbikini.... som sagt mitten av bassängen vet ingen vad som döljer sig i djupet..

Jag lämnade alla mina grejer (nästan, laptopen rååååkade jag glömma hemma..) på jobbet igår. Hur skönt som helst. Nu ska jag bara timrapportera sen är jag helt fri!! I ett år kan jag typ vara hemma med 9000 kr i lön. Mer än vad jag haft på månader. Jag fick min ersättning för sjukskrivingen i förra veckan och det var minst sagt trevligt! Det blir mycket snabbmackaroner och soppa när man varit sjukskriven i två månader utan någon ersättning i huvudtaget. Jag hade storfrosseri i barnkläder och resten sitter nu tryggt på mitt sparkonto för framtida ekonomiska haverier.

Minns ni Baltasar, den lilla professorn? Jag bara älskade Baltasar när jag var liten. För att inte tala om Linus på linjen. Jag ska nog surfa in på SVT och lägga in önskemål om att de börjar visa dessa två godingar igen.

http://www.youtube.com/watch?v=UfDOWTOSTf4


Nu blev jag akut sugen på att baka. Frallor med solrosfrön.