Vi var på BB igår. Huddinge sjukhus. Runt lunchtid i måndags kändes det extra jobbigt att vara på jobbet. Jag har ju ingen aning om hur det ska kännas att vara gravid så jag tänkte väl att det skulle hjälpa om jag lade mig ner en stund som vanligt. Soffan i fikarummet och jag är bästisar. Efter en lång stunds försök till vila på min bästis så insåg jag att det måste vara sammandragningar. Magen var alldelles stenhårt och det liksom strålade smärta ut i alla kanter. Lite som en blandning mellan att vara sjukt kissnödig och inte ha tillgång till en toa, typ fast i bilkö, eller mer som när man står utanför dörren och gräver efter nyklarna i väskan och kniper för att inte pissa på sig och all ha grymma gaser.
Skönt nog fick jag skjuts hem av Robin, elektriken. Han bor ju ändå på muskö. Väl hemma höll magen igång och drog ihop sig hela kvällen. med 5 min mellanrum. Systra mi tyckte att jag skulle ringa barnmorskan dagen efter. Jag lovade att göra det men tänkte väl själv att det är ingen större fara med mig. Man ska ju vara mer eller mindre död innan man ringer i onödan. Den natten var hemsk. Minst 400 varv runt i sängen. Upp och ner, ut på toa, dricka vatten, morlande värk värk värk. Så när väckarklockan ringde var det som att vakna upp i dimma. Så trött har jag inte varit sen ungdomstjänsten i marinen.
Men att dra sig på morgonen betalar inte hyran så upp och hoppa lilla loppa! Dock efter 1 timme i bilkö pga att en flisbil dragit med sig halva essingeleden och skapat kö ända till Årsta var jag redo att ge upp på riktigt. Telefontiden hos MVC öppnade kl 10. Vi enades om jag inte skulle klara en arbetsdag och vände om för att åka hem, fick kontakt med MVC där det faktiskt var just min barnmorska som svarade. Hon tyckte att vi skulle ringa till Huddinge Förlossning och att de skulle avgöra om vi skulle komma in. Kraftiga sammandragningar i v 27 är inte riktigt som det ska. De hade fullt och ville man föda fick man bege sig till Södertälje: VA??!! FÖDA!!!? var min första tanke. Att föda i 7 månaden är INTE normalt. Men jag sa bara lugnt att "jag ska inte föda nu, jag är bara i 27:e veckan" Och hennes svar var, "ja ha du, då får du nog komma in får vi titta på dig"
Nu senare har jag förstått att hon ändrade sig för att om man föder så extremt tidigt blir man oavsett förflyttad till ett sjukhus med mer avancerad vård så som Huddinge, Sös eller Karolinska i Solna. Väl där blev vi ompysslade, Adde försökte under väntetiden muntra upp mig med lite dockteater där han med en mandarin och sin morakniv illustrerade hur ett kejsarsnitt går till. Efter någon timmes koll av hjärtljud, klämmande (ont) bedömning av livmodertapp (AJ!) konstaterade läkaren att allt är normalt, bebisen mår fint, jag har inte öppnat mig och det lär inte bli någon bebis just denna dagen. Dock har något förändrats och jag behöver vila annars finns det överhängande risk till förtidsbörd. På ren svenska, bebisen kommer låååångt innan han ska och kommer behöva intensivvård. Svinsh! Två veckors sjukskrivning. Om det dock skulle tillta och bli värre ska jag ringa dem direkt. Vila och noga koll på sammandragningarna. Mycket lättade men dundertrötta åkte vi hem och lagade pannkakor. Skönt att ha sett BB iallafall och nu vet vi vart vi ska när det väl blir dax, om ett bra tag hoppas vi.
Så idag njuter jag av min första sjukskrivna dag. Eller försöker njuta. Jag kan inte plocka ur diskmaskinen, det smärtar i hela magen. Försökte mig på att dammsuga, fick andnöd efter halva vardagsrummet. Så jag har sovit, glott på tv, sovit, gullat med kattena, sovit, skällt på katterna när de hånglade inuti min garderob men det fick jag hjärtklappning av och akuta smärtor så jag var tvungen att lägga mig. 8 st sammandragningar sammanlagt idag, och jag känner på mig nu att en snart är på väg.
Nu måste jag lägga mig. Jag avlider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar